Svårighetsgraden av synproblem varierar enormt bland personer med nedsatt syn. Den som är lindrigt närsynt eller långsynt kan behöva ett synhjälpmedel vid läsning eller bilkörning, medan andra har så allvarliga synbesvär att en operation kan vara det enda sättet att förhindra total blindhet. I de flesta fall finns dock flera olika hjälpmedel att välja mellan för att korrigera synen.
Glasögon har använts för att korrigera synen i århundraden. Kineserna utvecklade redan för över 2 000 år sedan en primitiv form av glasögon, men deras syfte var att skydda ögonen mot ondska – inte att förbättra synen. De första faktiskt synkorrigerande glasögonen dök upp i Europa i slutet av 1200-talet.
Benjamin Franklin är välkänd som uppfinnaren av bifokala linser. Dessa glasögon har två olika typer av korrigerande linser och passar personer som både är närsynta och långsynta. Glasögon är fortfarande vanligt förekommande idag – både som funktionellt synhjälpmedel och som modeaccessoar.
Idag hör kontaktlinserna till de mest populära synhjälpmedlen. De tidigaste linserna togs fram 1887, men de blev inte allmänt spridda förrän på 1980-talet, då mjuka kontaktlinser som kunde bäras även över natten kom ut på marknaden.
Många personer med nedsatt syn upplever att linser inte bara är mindre iögonfallande utan även mer praktiska än glasögon. Eftersom linserna sitter direkt på ögat blir den perifera synen betydligt bättre. Dessutom glider linserna inte ner på näsan och immar aldrig igen.
Många synskadade föredrar en permanent lösning på sina synproblem. Synkirurgin – vars mest kända metod är LASIK – har sitt ursprung i Japan på 1950-talet. Den första LASIK-operationen i USA utfördes 1991. Sedan dess rekommenderar läkare ofta ingreppet till patienter som vill slippa både glasögon och kontaktlinser helt och hållet.
Operationen kan korrigera närsynthet, långsynthet och astigmatism. Metoden är dock fortfarande relativt ny och erbjuds normalt inte till patienter under 18 år. Även om synlaseroperation betraktas som säker, medför den – precis som alla kirurgiska ingrepp – vissa risker som bör diskuteras med en ögonläkare.
Trots dagens högteknologiska möjligheter finns det fortfarande ögonsjukdomar som inte kan botas. När en person helt har förlorat synen – oftast till följd av allvarlig skada på ett eller båda ögonen – kan hen behöva ett konstgjort öga, så kallat glasöga.
Läkare har använt glasögon sedan 1500-talet. De moderna konstgjorda ögonen har utvecklats betydligt och ser idag mycket verklighetstrogna ut samt upplevs mindre störande för omgivningen. De används dock relativt sällan numera, främst som en sista utväg när ett öga skadats så svårt att det inte kan räddas.
Glasögon, kontaktlinser, ögonoperationer och konstgjorda ögon korrigerar kroniska eller bestående synnedsättningar. Vissa synbesvär är dock bara tillfälliga. Suddig syn kan exempelvis ofta åtgärdas med receptfria ögondroppar. Solglasögon är ett annat enkelt men effektivt hjälpmedel som minskar mängden omgivande och direkt ljus på soliga dagar – något som underlättar synen för alla, inte bara för synskadade.
Oavsett vilken typ av synproblem du har är det klokt att regelbundet undersöka dina ögon hos optiker eller ögonläkare. En korrekt diagnos är alltid utgångspunkten för att hitta rätt hjälpmedel och bevara synen så länge som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online