Nystagmus är en ofrivillig, rytmisk rörelse i ögonen. Riktningen på ögonrörelsen – horisontell (sidled), vertikal (upp och ner) eller roterande (cirkulär) – säger ingenting om vad som orsakar besvären. För den som drabbas känns det som om ögonen studsar eller vaggar. Episoderna kan variera från cirka 30 sekunder till flera minuter, och i svåra fall är nystagmusen konstant. Under ett anfall går det inte att hålla en stadig blick.
Nystagmus som debuterar under spädbarnstiden, fram till sex månaders ålder, kallas tidigt debuterande eller medfödd nystagmus. Det är oftast ett ärftligt tillstånd som beror på en neurologisk dysfunktion eller ett synrelaterat problem. Medfödd nystagmus är vanligtvis lindrig och förvärras inte i takt med att barnet växer upp.
De frivilliga ögonrörelserna styrs av hjärnan, som skickar signaler till synnerven via centrala nervsystemet (CNS). Ofrivilliga ögonrörelser kan uppstå när nerverna i kroppen är påverkade av sjukdom. Signalerna längs synnerven förändras då, vilket gör att ögonen rör sig utan att personen vill det.
Multipel skleros (MS) är en sjukdom som angriper CNS, och nystagmus är ett mycket vanligt symtom vid MS. Andra CNS-sjukdomar där nystagmus ofta förekommer är Schindlers sjukdom och Friedreichs ataxi. Även hjärntumörer som sitter i den del av hjärnan som styr ögonrörelserna kan utlösa besvären.
Det vestibulära systemet i innerörat kontrollerar kroppens balans. Den så kallade vestibulo-okulära reflexen ansvarar för de reflexmässiga ögonrörelser som utlöses av signaler från innerörats icke-hörselrelaterade delar när rörelse uppfattas. När innerörat är stört eller skadat påverkas dessa reflexer, så att ögonen rör sig som om kroppen var i rörelse – även när den står stilla.
Vestibulära störningar som orsakar nystagmus har vanligtvis yrsel som huvudsymtom. De vanligaste är labyrintit, Ménières sjukdom och godartad lägesyrsel (BPPV). Labyrintit är en inflammation i innerörats gångsystem som kan bero på en virus- eller bakterieinfektion efter förkylning, influensa eller mellanöroninflammation. Vid Ménières sjukdom svullnar de vätskefyllda säckarna i innerörat. BPPV är den vanligaste formen av yrsel; orsaken är ofta okänd och anfallen triggas av huvudets position.
Nystagmus kan också orsakas av huvudskador, till exempel vid bilolyckor, samt av stroke som leder till att blodkärl i hjärnan blockeras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online