LASIK-kirurgi är den vanligaste formen av laserögonkirurgi för att korrigera synfel. Keratokonus är däremot en ögonsjukdom som orsakar synnedsättning – men som aldrig bör behandlas med LASIK. Här förklarar vi varför kombinationen är så riskabel.
Keratokonus är en ögonsjukdom där hornhinnan – ögats klara, främre fönster som ansvarar för att fokusera ljus – är kraftigt förtunnad och dessutom fortsätter att tunnas ut över tid. Istället för att behålla sin normala runda form buktar hornhinnan ut i en konform, vilket leder till betydande synnedsättning och förvrängd synbild.
Keratokonus är ett progressivt tillstånd som förvärras gradvis. Det vanligaste symtomet är suddig syn, som ofta liknar närsynthet eller astigmatism. Eftersom hornhinnan successivt tunnas ut krävs allt starkare glasögonprescriptioner för att kompensera synfelet. Många patienter upplever också att bilder fördubblas eller multiplikeras, särskilt i mörker eller vid starkt ljus.
Vid LASIK-laserögonkirurgi formas hornhinnevävnaden om, och i vissa fall tas vävnad bort, för att förbättra synen hos personer med närsynthet, långsynthet eller astigmatism. Ingreppet bygger på att hornhinnan är tillräckligt tjock och stabil för att tåla omformningen.
LASIK rekommenderas absolut inte för patienter med keratokonus, eftersom ingreppet kan försvaga hornhinnan ytterligare. Sjukdomen gör redan att hornhinnan blir allt svagare, och att sedan ta bort eller omforma vävnad innebär en alltför stor risk för allvarlig synnedsättning eller till och med permanent synförlust. I värsta fall kan hornhinnan bukta ut ännu mer efter operationen, ett tillstånd som kallas post-LASIK-ektasi.
Risken förstärks av att LASIK ger permanenta resultat. Alla effekter av LASIK-ögonkirurgi är bestående och kan varken återställas eller korrigeras genom någon annan typ av ögonbehandling. Ett felaktigt utfört ingrepp på en sjuk hornhinna går alltså inte att göra ogjort.
I tidiga stadier av keratokonus kan synen oftast korrigeras med glasögon eller specialanpassade kontaktlinser. Ett annat etablerat alternativ är tvärlänkning av kollagen (CXL), en behandling som stärker hornhinnan och bromsar sjukdomens progression. Om tillståndet fortsätter att förvärras trots detta kan en hornhinnetransplantation bli nödvändig för att återfå god synfunktion.
Sammanfattningsvis gäller: har du keratokonus eller misstänker att du har det, se alltid till att informera din ögonläkare innan du överväger någon form av synkorrigerande laseroperation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online