Herpesvirus kan orsaka infektioner i många delar av kroppen. Ögonherpes, även kallad okulär herpes, beror vanligtvis på en infektion med herpes simplexvirus typ 1 (HSV-1) – samma virus som ger munsår. När en person väl har smittats kan viruset ligga vilande i kroppen och återaktiveras senare i livet. De som drabbas av ögonherpes får ofta återkommande episoder, och det första utbrottet inträffar ofta redan i barndomen.
HSV-1 förknippas oftast med munsår, det vill säga blåsor på och runt läpparna. Herpes simplexvirus typ 2 (HSV-2) drabbar normalt könsorganen och orsakar bara sällan ögonherpes. Herpes zoster-virus (HZV) är viruset som ger vattkoppor och som i vuxen ålder kan leda till bältros – även denna form kan orsaka ögonherpes. Barn smittas ofta av HSV-1 tidigt i livet via vuxna, till exempel när en vuxen med aktivt munsår kysser barnet i ansiktet.
De flesta barn som smittas av HSV-1 för första gången har inga symtom alls. Ibland uppstår dock blåsor eller sår i eller runt munnen, tillsammans med feber. När infektionen återaktiveras visar den sig typiskt som munsår. Virus kan också ge eksemliknande fläckar på andra delar av huden, oftast ovanför midjan, samt infektioner i ögonen. Enligt American Association for Pediatric Ophthalmology and Strabismus får cirka en tredjedel av patienterna med ögonherpes nya utbrott i framtiden.
Ögonherpes orsakad av HSV ger oftast blåsor på ögonlocken som bildar skorpa inom ungefär en vecka. Ögat kan vara rött och kännas sandigt eller irriterat, och barnet kan uppleva suddig syn. Smärta, riklig tårbildning och ljuskänslighet är vanliga, liksom huvudvärk under utbrottet. Barnet kan även drabbas av inflammation i hornhinnan (keratit). I allvarligare fall sprider sig infektionen till djupare lager av hornhinnan, vilket kan orsaka permanent ärrbildning, eller till uvea bakom hornhinnan och där ge inflammation. Ögonherpes orsakad av HZV ger liknande symtom, men börjar typiskt med utslag i pannan och runt ett öga.
Läkare förskriver lokala och oral antivirala läkemedel för att förkorta utbrottets längd och lindra symtomen. Lokal antibiotika i form av salva eller ögondroppar kan dessutom användas för att förebygga bakteriell infektion. När utbrottet har nått djupare lager av hornhinnan eller uvea förskrivs vanligen kortisonögondroppar. Läkaren kan också försiktigt skrapa bort sjukdomsförändrade celler från hornhinnans yta.
Kontakta vården om barnet får röda ögon, ljuskänslighet, suddig syn eller blåsor på ögonlocken och runt ögonen. Tidig behandling minskar risken för komplikationer, exempelvis bestående ärrbildning på hornhinnan som kan påverka synen.
I sällsynta fall kan nyfödda utveckla neonatal herpes. Smittan överförs från en förälder med HSV-1 eller HSV-2 före, under eller strax efter förlossningen. Symtomen kan vara lindriga, men infektionen kan också angripa centrala nervsystemet och bli livshotande. När neonatal herpes drabbar ögonen behandlas barnet vanligtvis med både lokala och intravenösa antivirala läkemedel, kompletterat med lokal antibiotika.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online