1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Astigmatism: hur du förebygger, upptäcker och behandlar det vanliga synfelet

Astigmatism är ett av de vanligaste synfelen och uppstår när hornhinnan inte är jämnt krökt. I stället för att ha en helt rund form liknar hornhinnan mer en rugbyboll, vilket gör att ljuset bryts ojämnt mot näthinnan. Resultatet blir suddig, förvrängd eller ibland dubblerad syn – ofta tillsammans med huvudvärk och trötta ögon, särskilt efter långvarig läsning eller skärmarbete.

Eftersom astigmatism är så utbrett dyker ständigt nya hjälpmedel och produkter upp på marknaden för att hjälpa personer med besväret. Men vad beror egentligen tillståndet på, och går det att förebygga? Här får du svaren, tillsammans med konkreta råd om diagnos och behandling.

Vad orsakar astigmatism?

Den exakta orsaken till astigmatism är fortfarande okänd. Vissa föds med felet, medan andra utvecklar det senare i livet. Tillståndet kan vara ärftligt och gå i släkten. Det händer också att astigmatism uppkommer efter en grå starr-operation eller annan kirurgi i hornhinnan, samt i samband med ögonskador eller sjukdomar som påverkar hornhinnans form.

Går astigmatism att förebygga?

Eftersom ingen känd orsak finns finns det heller ingen säker metod att förebygga astigmatism. Däremot går mycket att göra för att upptäcka felet tidigt och behandla det effektivt. Nedan följer tre steg som hjälper dig att hantera astigmatism på bästa sätt.

1. Besök optiker eller ögonläkare regelbundet

En rutinmässig synundersökning kan avgöra om du har astigmatism. Optikern använder specialinstrument för att mäta hornhinnans krökning och utesluta andra ögonsjukdomar. Symtom som ofta förknippas med astigmatism är närsynthet, översynthet, suddig och ojämn syn samt trötthet i ögonen. Ju tidigare felet upptäcks, desto lättare är det att hitta rätt lösning.

2. Sätt in behandling i tid

Har du en lätt grad av astigmatism behövs ofta ingen behandling alls – inte ens glasögon. Vid större brytningsfel kan din optiker eller ögonläkare ordinera glasögon eller kontaktlinser som korrigerar den ojämna krökningen och ger skarp, bekväm syn. Toriska kontaktlinser är ett populärt alternativ som är särskilt utformade för astigmatism.

3. Överväg operation – men som ett senare val

För dem som vill bli av med glasögon och linser finns kirurgiska metoder som formar om hornhinnan:

  • Astigmatisk keratotomi (AK): Kirurgen plattar till hornhinnan genom att göra små snitt i den.
  • PRK (fotorefraktiv keratektomi): Tunna lager av hornhinnan tas bort med laser.
  • LASIK: Hornhinnan formas om med laser och ett precisionsinstrument. LASIK är den metod som fått mest uppmärksamhet de senaste åren.

Alla kirurgiska ingrepp innebär risker. Ärrbildning i hornhinnan kan orsaka blänk och ljusöverkänslighet, närsynthet eller översynthet kan förvärras, astigmatismen kan bli värre, och det finns alltid risk för infektion. Operation ska därför aldrig vara ditt första val när du får diagnosen astigmatism – diskutera alltid noggrant med din ögonläkare. Samtidigt har många patienter uppnått mycket goda resultat och kan se skarpt utan hjälpmedel efter en lyckad operation.

Sammanfattning

Astigmatism går inte att förebygga, men med regelbundna synundersökningar, korrekt glasögon- eller linsbehandling och, vid behov, moderna lasermetoder kan de flesta leva ett helt normalt liv med skarp och bekväm syn.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online