1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Körtelfeber (mono) och håravfall – orsaker, symtom och återhämtning

Mononukleos, ofta kallad körtelfeber eller bara mono, är en virussjukdom som främst drabbar tonåringar och unga vuxna. Vanliga tecken är kraftig trötthet, halsont, feber och förstorade lymfkörtlar samt ibland en förstorad mjälte. Sjukdomen orsakas oftast av Epstein-Barr-viruset (EBV). Den stora påfrestning som körtelfeber utsätter kroppen för kan i sin tur leda till en tillfällig form av håravfall som kallas telogent effluvium.

Fakta om hårets tillväxtcykel

Håret växer i cykliska faser av tillväxt och vila. Även om längden på faserna varierar från person till person växer hårstrået vanligtvis aktivt i två till tre år, vilar därefter i tre till fyra månader och faller sedan av, varpå cyklen börjar om med ett nytt hårstrån.

Vad är telogent effluvium?

Telogent effluvium uppstår när ett onormalt stort antal hårstrån i förtid går över i vilofasen, den så kallade telogenfasen. Resultatet blir att betydligt mer hår än normalt faller av, ofta två till tre månader efter den utlösande händelsen, utan att nytt hår hinner växa ut direkt.

Vanliga orsaker

Telogent effluvium utlöses av svår fysisk eller emotionell stress på kroppen. Typiska orsaker är större operationer, kraftig viktnedgång, hög feber och allvarliga infektionssjukdomar – som exempelvis körtelfeber. När kroppen prioriterar att återhämta sig kan hårväxten tillfälligt hamna på undantag.

Återhämtning och återväxt

Det goda nyheterna är att håravfallet vid telogent effluvium nästan alltid är övergående. Håret brukar återgå till sitt normala tillväxtmönster inom sex till nio månader efter att orsaken har åtgärdats, det vill säga när själva sjukdomen har läkt ut och kroppen återfått sina krafter.

Visste du detta om körtelfeber?

Körtelfeber kallas ofta för "kysssjukan" eftersom viruset som orsakar den sprids via saliv, till exempel vid kyssar. Sjukdomen smittar dock även genom hostningar, nysningar samt delat glas och bestick – handslag räknas däremot som en mindre vanlig smittväg. God handhygien och att undvika nära kontakt med smittade minskar risken att bli smittad.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online