Androgenetisk alopeci, ofta kallad mönsterhåravfall eller ärftligt håravfall, är den vanligaste formen av håravfall enligt Mayo Clinic. Tillståndet definieras brett som överdrivet håravfall från hårbotten och kan bero på arv, ett underliggande medicinskt tillstånd eller vissa läkemedel. Det kan drabba vem som helst – män, kvinnor och barn.
Tillståndet är dock vanligast hos män. Enligt Genetics Home Reference uppskattas cirka 35 miljoner män i USA vara drabbade, och mer än hälften av alla män över 50 år har någon grad av håravfall. Hos kvinnor uppstår androgenetisk alopeci oftast efter menopausen.
När androgenetisk alopeci drabbar män benämns tillståndet oftast som manligt mönsterhåravfall. Håravfallet börjar vid tinningarna och fortsätter i ett tydligt mönster, vilket så småningom bildar ett "M"-format hårvalp, enligt Genetics Home Reference. Håret tunnas även i hjässan, och det typiska resultatet är partiell eller total skallighet.
Flera medicinska tillstånd har kopplats till androgenetisk alopeci hos män, bland annat kranskärlssjukdom, förstorad prostata, prostatacancer, diabetes, fetma och högt blodtryck.
Androgenetisk alopeci utvecklas annorlunda hos kvinnor. Istället för att tunnas ut i ett tydligt mönster blir kvinnors hår tunnare över hela huvudet, medan hårgränsen inte drar sig tillbaka, enligt Genetics Home Reference. Hos kvinnor leder tillståndet sällan till total skallighet.
Androgenetisk alopeci hos kvinnor har dessutom kopplats till en ökad risk för polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) – en hormonell obalans som kan orsaka oregelbundna menstruationer, viktökning, akne och överskott av kroppsbehåring.
De flesta människor förlorar upp till 100 hårstrån per dag, en förlust som vanligtvis inte märks bland de ungefär 100 000 hårstrå som finns på hårbotten. Håret går normalt genom cykler av tillväxt och vila.
Vid androgenetisk alopeci blir dock tillväxtfasen kortare och hårstråna växer fram tunnare. För varje tillväxtcykel fäster hårstråna allt ytligare i hårbotten och faller därför av lättare, enligt Mayo Clinic.
Om det finns androgenetisk alopeci på båda sidor av släkten är risken större att du själv drabbas. Andra ärftliga faktorer som påverkar symtomen inkluderar åldern då håravfallet börjar, hur snabbt det utvecklas, vilket mönster skalligheten får samt om du till slut förlorar allt hår, enligt Mayo Clinic.
Androgenetisk alopeci skiljer sig från de flesta andra former av håravfall genom att den vanligtvis är permanent snarare än tillfällig. Många väljer att acceptera skalligheten i takt med att den utvecklas, eller att dölja den med kepsar, halsdukar eller peruker.
Du som vill bekämpa symtomen mer aktivt har dock flera möjligheter. Vissa läkemedelsverksgodkända preparat, exempelvis receptfria minoxidil (Rogaine) och det receptbelagda finasterid (Propecia) – som är godkänt för användning hos män men inte hos kvinnor – kan bromsa håravfallet och stimulera ny hårtillväxt, enligt Mayo Clinic.
Om dessa behandlingar inte ger önskat resultat kan kirurgiska alternativ som hårtransplantation eller skalreduktion övervägas. Kontakta alltid en läkare eller hudspecialist för att få rätt diagnos och en individuell behandlingsplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online