Bältros orsakar ett smärtsamt hudutslag tillsammans med brännande eller stickande besvär längs den nervbana där viruset har aktiverats. Eftersom de drabbade nerverna alltid hör till antingen kroppens högra eller vänstra sida blir sjukdomen ensidig – ett karaktäristiskt drag som ofta hjälper läkaren att ställa diagnosen.
Ett bältrosutbrott beror på en infektion med varicella-zostervirus (VZV) – samma virus som ger vattkoppor. Efter att man tillfrisknat från vattkoppor ligger viruset kvar i viloläge i en nervcell, ofta i en så kallad nervganglion nära ryggmärgen. Många år senare kan viruset återaktiveras, vanligtvis när immunförsvaret är försvagat av stress, ålderdom eller annan sjukdom.
Bältros drabbar oftast en nerv någonstans på bålen, men ansikte och huvud kan också bli involverade. Smärtan och utslagen följer nervernas utbredningsområde, ett så kallat dermatom, vilket förklarar varför besvären aldrig korsar kroppens mittlinje. Utslagen börjar typiskt som rodnad, övergår i blåsor och kan åtföljas av feber, trötthet och överkänslighet mot beröring.
En ensidig utbredning av utslag och smärta är ett starkt tecken på bältros och hjälper läkaren att snabbt ställa rätt diagnos. Detta skiljer bältros från många andra hudsjukdomar, som oftast ger symtom på båda sidor av kroppen samtidigt.
Den som får ett ensidigt utslag med smärta bör söka vård så snart som möjligt. Antivirala läkemedel som används mot bältros är mest effektiva om de sätts in inom de första tre dagarna efter att symtomen debuterat. Tidig behandling kan förkorta sjukdomsförloppet, lindra besvären och minska risken för långvariga nervsmärtor, så kallad postherpetisk neuralgi.
Ett smärtsamt utslag som inte är begränsat till ena sidan av kroppen beror sannolikt inte på bältros. I sådana fall kan andra orsaker ligga bakom, exempelvis allergiska reaktioner, eksem eller andra infektioner, och det är då viktigt att låta en läkare göra en noggrann bedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online