Coelomen (den sanna kroppshålan) är ett vätskefyllt utrymme mellan kroppsväggen och matsmältningskanalen, utkledd av mesoderm-härledd peritoneum. Dess evolution var avgörande för djurrikets diversifiering.
Organ hängande i coelomvätska rör sig oberoende av kroppsväggskontraktioner, vilket möjliggör komplex undulatorisk, peristaltisk och lem-baserad locomotion.
Muskler kan fästa i coelomepitelet, vilket genererar större kraft, hävstång och koordinering för krypande, simmande, flyjande, springande.
Coelomvätska fungerar som hydrostatisk kudde, absorberar mekaniska stöter vid rörelse.
Separerar matsmältnings-, reproduktions-, cirkulations- och respirationssystem, vilket tillåter specialiserad optimering utan interferens.
Maneter blåser upp sig med vatten; regnmaskar förändrar coelomtryck för att förlänga/förkorta segment.
I maskar, taggskinnsdjur, bläckfiskar: kontrollerat vätsketryck ger rigiditet och rörelse utan stela ben.
Öppna cirkulationssystem (leddjur) använder hemocoel för hemolymfflöde. Vissa respiratoriska strukturer (boklungor, trakeer) invaginerar från coelomepitlet.
Coelomet möjliggjorde större kroppsstorlekar, aktivt rovande, grävande och kolonisering av diverse nischer – nyckel till kambriska explosionen och efterföljande radieringar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online