Aldara är varumärkesnamnet för imikvimod, en receptbelagd kräm som appliceras på huden och används för att behandla flera olika hudtillstånd – bland annat humant papillomvirus (HPV), olika typer av vårtor, sår och hudförändringar samt vissa former av ytlig hudcancer. Dermatologer uppskattar preparatet eftersom det gör det möjligt att behandla dessa tillstånd utan kirurgi eller andra invasiva ingrepp. Trots detta finns det nackdelar med produkten, vilket har fått forskare att utveckla mer effektiva alternativ.
Aldara har en botningsfrekvens för hudcancer på cirka 80–85 procent, jämfört med 90–98 procent för kirurgisk excision. Av den anledningen betraktas läkemedlet ofta som ett andrahandsval. Dermatologer hoppas dock att resikvimod, som har utvecklats av 3M Pharmaceuticals, ska visa sig vara ett kraftfullare och mer effektivt behandlingsalternativ med samma immunstimulerande verkningsmekanism men med bättre resultat.
Den här gelen utvecklades av läkemedelsföretaget Peplin och baseras på växtsaften från Euphorbia peplus, en växt som länge använts i folkmedicinen mot hudförändringar. Gelen verkar snabbt genom att tumörceller sönderdelas, varefter ett immunsvar aktiveras som riktar sig specifikt mot de sjuka cellerna. Företaget planerade att lämna in en ansökan om godkännande av det nya läkemedlet under 2010, och substansen (ingenolmebutat) har senare kommit att prövats vid behandling av aktiniska keratoser.
Voltaren är varumärkesnamnet för diklofenak, ett smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som traditionellt används av patienter med artros och reumatism. Forskning visar dock att det även kan ha tidigare outnyttjade tillämpningar för personer med aktiniska keratoser – de fjälliga, grova hudförändringar som ibland kan utvecklas till skivepitelcancer. Diklofenak finns i gelform för lokal behandling av just dessa förändringar.
De nya farmaceutiska möjligheterna har skapat stor entusiasm bland dermatologer, men under tiden förblir Aldara ett vanligt förskrivet läkemedel – trots sina brister. Förutom den ofullständiga botningsfrekvensen har preparatet också visats ge så kallade falska negativa resultat. Det innebär att lesioner eller vårtor försvinner från ytan men inte har eliminerats helt, vilket riskerar att tillståndet återkommer.
För vårtor och andra hudförändringar förblir därför mindre polikliniska ingrepp eller frysbehandling (kryoterapi) med flytande kväve vanliga och välbeprövade alternativ. Vilken behandling som passar bäst avgörs alltid individuellt av en läkare utifrån typ av hudförändring, placering och patientens allmäntillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online