Solen sänder ut elektromagnetisk strålning i form av ljus och energi. Nittionio procent av denna strålning når jorden som synligt ljus, ultraviolett (UV) strålning och infraröd strålning (värme). Den återstående en procenten består av radiovågor, mikrovågor, gammastrålning och röntgenstrålning.
Varje typ av elektromagnetisk strålning klassificeras efter sitt energiinnehåll. Strålning med kortare våglängd har högre energi. UV-strålar har exempelvis kortare våglängd än synligt ljus och är därför mer energirika. Infraröd strålning har den längsta våglängden och ligger mellan 750 nanometer och 1 millimeter.
UV-strålning delas in i tre kategorier beroende på våglängd: UVA, UVB och UVC. Varje typ har olika egenskaper och påverkar hälsan på olika sätt.
UVA-strålar har den längsta våglängden och delas in i två intervall: UVA1 som mäter 340 till 400 nanometer (nm) och UVA2 som mäter 320 till 400 nanometer. UVA-strålar utgör hela 95 procent av den UV-strålning som når jordens yta.
Även om UVA-strålar är mindre intensiva än UVB- och UVC-strålar är de 30 till 50 gånger vanligare och lika intensiva under hela dagen, enligt Skin Cancer Foundation. De tränger djupare ner i huden än UVB-strålar och är huvudorsaken till fotoåldring, vilket leder till rynkor, för tidigt åldrad hud och åldersfläckar.
UVB-strålar har en våglängd mellan 290 och 320 nanometer. Större delen av dem absorberas av ozonskiktet, men en del tar sig ändå ner till jordytan. Deras intensitet varierar beroende på plats, årstid och tid på dygnet.
Intensiteten är som störst mellan klockan 10 och 16 samt under sommarmånaderna. Oskyddad exponering för UVB-strålar kan orsaka hudrodnad och solbränna, eftersom de skadar hudens yttersta lager, epidermis. Långvarig exponering kan leda till fotoåldring och öka risken för att utveckla hudcancer.
UVC-strålar har den kortaste våglängden, från 100 till 290 nanometer, och är den mest intensiva formen av UV-strålning. Deras höga intensitet gör att de reagerar med ozonskiktet, som bryter ner molekylerna i UVC-strålningen och därmed gör den verkningslös.
Inga UVC-strålar från solen når jordens yta, men de produceras i vissa industriella processer, exempelvis vid svetsning. Exponering kan orsaka ögonsjukdomar som grå starr (katarakt) och makuladegeneration.
Eftersom UV-strålar inte är synliga för blotta ögat underskattar många människor deras skadliga effekter. Exponering för UV-strålning kan orsaka flera hälsoproblem, bland annat för tidig hudåldring, hudcancer, nedsatt immunförsvar och grå starr.
Amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC rekommenderar att använda solskydd med minst SPF 15 eller högre, bära skyddande kläder, hatt eller keps och solglasögon, samt att undvika exponering för UV-strålar mitt på dagen när solen är som starkast.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online