1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Knölros (erytema nodosum): Så känner du igen symtomen

Erytema nodosum, på svenska ofta kallat knölros, är en inflammation i hudens fettlager som ger upphov till röda, ömma och ofta smärtsamma knutor under huden. Tillståndet uppträder vanligast på framsidan av underbenen, strax under knäna, men kan även förekomma på andra ställen på kroppen. Knölros utlöses av många olika faktorer, till exempel infektioner, mediciner eller underliggande sjukdomar, och åtföljs ofta av värk i lederna.

Diagnosen missas lätt eftersom symtomen liknar flera andra sjukdomar, vilket kan vara frustrerande för den som drabbats. Här är de viktigaste tecknen att hålla utkik efter – och när du bör söka vård.

Så identifierar du knölros

1. Leta efter röda, ömma knutor

Undersök om det har uppstått smärtsamma, röda knölar på kroppen, särskilt på skenbenen. Knutorna är inte öppna eller sårade och går inte att tömma på vätska, men de känns varma vid beröring. De liknar ofta ömma blåmärken och kan byta färg från röd till blålila och sedan gulaktig, ungefär som ett blåmärke som läker.

2. Kontrollera dina leder

Notera om du samtidigt upplever ledvärk, stelhet eller svullnad i lederna. Ledbesvär är ett mycket vanligt följdymtom vid knölros och kan ibland komma innan knutorna ens syns.

3. Observera allmänna symtom

Var uppmärksam på feber, allmän sjukdomskänsla, halsont, trötthet, gulsot, buksmärtor och diarré. Dessa symtom antyder ofta att kroppen reagerar på en bakomliggande infektion eller inflammation.

4. Tänk tillbaka på nya läkemedel eller livsmedel

Försök minnas om du nyligen ätit något livsmedel eller börjat med någon medicin som du kan ha reagerat på. Läkemedel som kan utlösa erytema nodosum inkluderar amoxicillin och andra penicilliner, orala preventivmedel samt vissa antibiotika.

5. Gå igenom nyliga infektioner

Kom ihåg om du haft någon infektion på senare tid. Vanliga infektioner som kan leda till knölros är streptokockhalsont, kattklössjuka, klamydia, hepatit B, körtelfeber (mononukleos), syfilis och tuberkulos.

6. Överväg underliggande sjukdomar och graviditet

Tänk på om du skulle kunna lida av någon annan sjukdom som kan orsaka knölros, exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom, sarkoidos, leukemi, lymfom eller reumatisk feber. Är du kvinna bör du även fundera på om du kan vara gravid – de hormonella förändringarna i kroppen under graviditet kan utlösa tillståndet. Knölros drabbar dessutom oftare kvinnor än män, särskilt i åldern 15–40 år.

7. Sök läkarvård för säker diagnos

Besök en läkare om du misstänker att du har knölros. Läkaren kan ta en vävnadsprov (biopsi) från en knuta samt göra blodprover och andra undersökningar för att avgöra om ett underliggande tillstånd ligger bakom besvären. Behandlingen riktar sig mot orsaken, och i de flesta fall läker knutorna av sig själva inom några veckor, även om de kan lämna tillfälliga blåmärkesliknande fläckar på huden.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online