När huden utsätts för ultraviolett (UV) strålning – från solen eller från konstgjorda källor som solarier – igångsätts en rad biologiska processer som tillsammans resulterar i solbränna. Här går vi igenom, steg för steg, vad som faktiskt händer i kroppen.
UV-strålar penetrerar hudens yttersta lager, epidermis. Där absorberas strålningen av molekyler i huden, främst DNA och proteiner.
När UV-strålningen tas upp av cellerna uppstår skador på deras DNA och andra cellulära beståndsdelar. Skadorna stör cellernas normala funktion och är själva utgångspunkten för solbrännan.
Kroppens immunförsvar svarar på cellskadorna med en inflammation. Ämnet histamin frisätts, vilket gör att blodkärlen i huden vidgas och blir mer genomsläppliga – resultatet blir rodnad och svullnad.
De utvidgade blodkärlen leder mer blod till det drabbade området, vilket ger upphov till värme. Det är därför solbränd hud känns het och bränner vid beröring.
Inflammationen stimulerar nerverna i huden, vilket orsakar smärta och ömhet. Huden blir känslig för beröring – även ett lätt tryck kan upplevas obehagligt.
Vid svårare solbränna kan vätska samlas under hudytan och bilda blåsor. De kan vara smärtsamma och riskerar att spricka, vilket i sin tur ökar risken för infektion.
I takt med att solbrännan läker stöter huden bort sina skadade yttersta lager – en process som kallas deskvamation, eller fjällning. Under den gamla huden ligger ny, oskadad hud redo.
Upprepade eller kraftiga solbrännskador kan ge långsiktiga effekter som för tidigt åldrad hud, ökad risk för hudcancer samt aktinisk keratos – grova, fjälliga fläckar som orsakas av solskador.
Det bästa sättet att undvika solbränna är förebyggande skydd: sök skugga mitt på dagen, bära skyddande kläder och använd solkräm med hög solskyddsfaktor (SPF). Glöm inte att återapplicera krämen regelbundet, särskilt efter bad. Solbränna är inte bara obehaglig här och nu – över tid kan den också få allvarliga konsekvenser för din hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online