Tarmarna hyser en normalflora som är till stor nytta för vår matsmältning. När större delen av denna flora elimineras kan personer som bär på bakterien Clostridium difficile utveckla ett tillstånd som kallas pseudomembranös kolit – en tarminflammation som kännetecknas av kraftiga magbesvär och diarré. Både användning av antibiotika och vård på sjukhus under antibiotikabehandling har kopplats till sjukdomen.
Clostridium difficile, ofta förkortat C. diff eller C-diff, är en bakterieart som finns i tarmarna hos vissa människor. Normalt orsakar bakterien ingen sjukdom hos dem som bär på den. Men när en person med C. diff behandlas med vissa antibiotika dödas de övriga tarmbakterierna, vilket gör att C. diff får fritt spelrum att växa och föröka sig. Först då orsakar bakterien sjukdom.
Precis som andra bakterier inom släktet Clostridium utsöndrar C. diff ett kraftfullt gift som påverkar tjocktarmens förmåga att reglera upptaget av vatten och salter. När C. diff blir den dominerande bakterien i tarmen frisätts toxinet. Resultatet blir kolit, alltså en inflammation i tjocktarmen, som ger buksmärtor, magkramper, diarré och feber.
Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC löper patienter på sjukhus särskilt stor risk att utveckla C. diff-infektion och därpå följande kolit. Det beror på att sjukhuspatienter oftare får antibiotikabehandling som eliminerar hela tarmfloran – utöver just C. diff. Dessutom vårdas många som insjuknar i kolit redan på sjukhus. Om hygienen brister inom vården kan infektionen spridas till mycket mottagliga patienter.
Enligt CDC har allt fler personer utanför sjukhusen börjat insjukna i C. diff-kolit. Orsaken misstänks vara den utbredda användningen av antibiotika inom öppenvården. Nya fynd från observerade fall av samhällsförvärvad kolit i Storbritannien pekar dessutom på ett möjligt samband mellan användning av syrablockerande läkemedel (antacida) och C. diff-infektion. Detta beror troligen på att bakteriens sporer överlever i magsäcken när magsyran saknas för att förstöra dem.
Inom sjukvården måste ytor och andra kontaminerade föremål rengöras noggrant. Sjukhuspersonal och patienter uppmanas att tvätta händerna ordentligt och ofta. För att förebygga infektion från grunden bör vårdgivare begränsa den profylaktiska användningen av antibiotika. Det finns också viss forskning som tyder på att probiotiska livsmedel kan hjälpa till att förebygga kolit, eftersom probiotika innehåller nyttiga bakterier som kan återkolonisera tarmen efter en antibiotikabehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online