Vad är ett fostervattenprov? Vad kan tekniken upptäcka – och varför är könsbestämning förbjuden i Indien?

Ett fostervattenprov (amniocentes) är ett prenatalt diagnostiskt test som innebär att en liten mängd fostervatten tas ut ur fosterhinnorna som omger fostret i livmodern. Fostervattnet innehåller celler från fostret, vilka kan analyseras för att ge viktig information om barnets hälsa.

Vad kan ett fostervattenprov upptäcka?

• Genetiska sjukdomar: Genom att analysera kromosomerna i fostrets celler kan provet upptäcka genetiska avvikelser, exempelvis Downs syndrom och cystisk fibros.
• Neuralrörsdefekter: Genom att mäta nivån av alfa-fetoprotein (AFP) i fostervattnet kan man upptäcka neuralrörsdefekter, såsom ryggmärgsbråck (spina bifida). Förhöjda AFP-värden kan tyda på en sådan defekt.
• Könsbestämning: Provet kan även användas för att fastställa det ofödda barnets kön genom att undersöka om fostrets celler innehåller en Y-kromosom eller inte.

Säkerhet och tidpunkt

Fostervattenprov betraktas som en relativt säker metod, men det finns en liten risk för missfall – mindre än 1 procent. Undersökningen utförs vanligen mellan graviditetsvecka 15 och 20.

Varför är könsbestämning förbjuden i Indien?

I flera länder används fostervattenprov för att fastställa det ofödda barnets kön, men i Indien är denna användning strikt förbjuden. Förbudet infördes år 1994 genom lagen Pre-Conception and Pre-Natal Diagnostic Techniques (PCPNDT) Act, med syfte att motverka aborter av kvinnliga foster.

Abort av kvinnliga foster, så kallad kvinnligt fosterdråp, förekommer i områden där det finns en stark preferens för söner framför döttrar. PCPNDT-lagen infördes för att skydda kvinnor från könsselektiva aborter, stoppa missbruk av diagnostiska tekniker och främja jämställdhet i samhället.