Hur lupus påverkar din kropp – organ för organ

Lupus är en kronisk autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Sjukdomen kan drabba många olika organ och ge mycket varierande symtom. Här går vi igenom hur lupus påverkar huden, lederna, lungorna, hjärtat, njurarna, nervsystemet och blodet.

Huden

Hudsymtom är bland de vanligaste tecknen på lupus och varierar beroende på sjukdomsform.

Discoid lupus erythematosus (DLE)

Discoid lupus erythematosus (DLE) är en kronisk hudsjukdom som orsakar röda, fjällande fläckar på huden. DLE kan förekomma var som helst på kroppen, men är vanligast i ansiktet, på hårbotten, halsen och övre bröstet. Utan behandling kan fläckarna lämna ärr och permanenta pigmentförändringar.

Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Den systemiska formen av lupus (SLE) kan också drabba huden och ge en rad olika symtom:

• Ett fjärilsformat utslag över kinderna och näsryggen
• Röda, fjällande fläckar på kroppen
• Blåsor
• Sår, särskilt i munnen eller näsan
• Hårfall
• Ökad känslighet för solljus

Lederna

Lupus kan orsaka inflammation i lederna, vilket leder till smärta, svullnad och stelhet. De leder som oftast drabbas är de små lederna i händer, fötter och handleder, men även större leder som knän, höfter och axlar kan påverkas. Till skillnad från vid reumatoid artrit orsakar ledsymtomen vid lupus dock sällan bestående ledskador.

Lungorna

Inflammation i lungorna kan ge andnöd, hosta och bröstsmärta. En vanlig komplikation är pleurit, det vill säga inflammation i lungsäcken. I allvarliga fall kan lupus leda till ärrbildning i lungvävnaden, vilket gör det svårt att andas.

Hjärtat

Lupus kan orsaka inflammation i hjärtat och hjärtsäcken, vilket ger bröstsmärta, andnöd och trötthet. Personer med lupus har dessutom ökad risk för åderförkalkning och andra hjärt-kärlsjukdomar. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till hjärtsvikt.

Njurarna

Njurinflammation (lupusnefrit) räknas som en av de allvarligaste komplikationerna vid SLE. Den kan orsaka protein i urinen (proteinuri), blod i urinen (hematuri) samt nedsatt njurfunktion. Obehandlad kan lupusnefrit leda till njursvikt, vilket i sin tur kan kräva dialys eller njurtransplantation. Därför kontrolleras njurfunktionen regelbundet hos patienter med lupus.

Hjärnan och nervsystemet

Lupus kan ge en mängd neurologiska och psykiatriska symtom, bland annat:

• Huvudvärk och migränliknande besvär
• Krampanfall
• Stroke
• Minnesproblem och koncentrationssvårigheter, ofta beskrivet som "lupusdimma"
• Psykos
• Förändrad sinnesstämning, ångest eller depression

Blodet och immunförsvaret

Lupus kan orsaka flera avvikelser i blodet och immunsystemet, exempelvis:

• Anemi (blodbrist), vilket ofta ger trötthet och orkeslöshet
• Leukopeni (lågt antal vita blodkroppar), vilket ökar infektionsrisken
• Trombocytopeni (lågt antal blodplättar), vilket kan leda till lättblödning
• Autoantikroppar – antikroppar som felaktigt angriper kroppens egna vävnader
• Ökad risk för blodproppar, bland annat vid samtidigt antifosfolipidsyndrom

När ska du söka vård? Kontakta din läkare om du misstänker att du har symtom på lupus eller om befintliga besvär förvärras. Tidig diagnos och rätt behandling kan förebygga allvarliga organskador och förbättra livskvaliteten avsevärt.