Enligt National Institutes of Health (NIH) behöver så många som 23,6 miljoner människor i USA behandling för missbruk av droger eller alkohol. När behandlingsbehovet ska bedömas placerar en rådgivare inom beroendevård patienten i ett lämpligt program utifrån ASAM:s riktlinjer för vårdplacering. Ett av alternativen är öppenvård – en flexibel behandlingsform där patienten inte behöver bo på kliniken utan kan kombinera vården med vardagslivet. Öppenvården kan bestå av flera olika behandlingstekniker, vilka presenteras nedan.
En vanlig metod inom öppenvården är kognitiv beteendeterapi. KBT riktar in sig på de tankar, känslor och beteenden som ligger bakom användningen av ett beroendeframkallande ämne. Målet är att ge patienten konkreta verktyg och färdigheter för att bryta destruktiva mönster och hantera de situationer som tidigare ledde till bruk.
Gruppterapi är en central del av många öppenvårdsprogram. I gruppen får patienterna tala med andra som kämpar med samma problem, vilket möjliggör interaktion med jämlikar, rollspel och gemensamt lärande. Gruppterapin ger dessutom den beroende ett nätverk av stöd att vända sig till under den pågående nykterhetsprocessen.
Eftersom ett drog- eller alkoholberoende inte bara drabbar användaren utan även hela familjen är familjeterapi ofta en integrerad del av öppenvården. Familjen får därigenom lära sig mer om beroendet och hur man bäst bidrar till att behandlingen lyckas, samtidigt som familjemedlemmarna ges möjlighet att läka tillsammans med den beroende.
Denna metod bygger på motiverande incitament för att förändra beroendebeteende. Genom att belöna patienten för att förbliva ren – med muntligt beröm eller bestämda konkreta belöningar – skapas ytterligare drivkraft att nå och bibehålla nykterhet.
Självhjälpsgrupper liknar gruppterapi men fungerar snarare som ett stödsystem utanför den formella vården. Utbudet är brett och spänner från religiöst inspirerade grupper till helt sekulära alternativ. För den som befinner sig i återhämtning erbjuder grupperna en plats att ventilera känslor, liksom uppmuntran att förbliva ren både under och efter avslutad behandling. Två av de mest kända självhjälpsgrupperna är Anonyma Alkoholister (AA) och Anonyma Narkomaner (NA).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online