Teorin bakom så kallade "gatewaydroger" går ut på att personer som använder vissa substanser med måttligt skadliga effekter löper större risk att senare börja använda farligare, oftast illegala droger.
Tobak, alkohol och marijuana är de substanser som allmänt betraktas som gatewaydroger. Även om endast den senare är olaglig under de flesta omständigheter har alla tre vissa begränsningar knutna till sig, exempelvis åldersgränser och regler för vem som får sälja dem. Detta tyder på att samtliga kan orsaka potentiell skada om de används på felaktigt sätt.
Ironiskt nog anses tobak och alkohol vara gatewaydroger till det tredje ämnet på listan, marijuana – möjligen den mest illegala av de tre. En person som regelbundet använder alla tre substanserna löper dock betydligt större risk att börja använda andra droger som snabbare förändrar beteendet och har extremt beroendegivande egenskaper. Bland dessa droger återfinns kokain, LSD och heroin.
Enligt studier av ungdomar i åldrarna 12–17 år som genomförts av National Center on Addiction and Substance Abuse (CASA) var marijuanabruk 30 gånger vanligare bland dem som hade använt tobak eller alkohol under den föregående månaden. Samma forskning visade att ungdomar i denna åldersgrupp som använde alla tre substanserna var 17 gånger mer benägna att även ha experimenterat med minst en hårdare drog.
Ur ett mer biologiskt perspektiv visar forskning av Dr. George Koob vid Scripps Research Institute att samspillet mellan cannabis och hjärnans signalsubstanser över tid gör hjärnan mer mottaglig för bruk av andra droger.
Vissa kritiker menar att argumentationen kring gatewaydroger bygger på ett felslut där korrelation felaktigt tolkas som kausalitet. Att någon använder både marijuana och en "hårdare" drog innebär inte nödvändigtvis att det förstnämnda bruket orsakade det senare. Kritikerna hävdar att en användare kan ha upptäckt marijuana först, men att det är samma psykologiska benägenhet att experimentera med illegala substanser som ledde personen till marijuana – och som sedan leder samma person vidare till andra droger.
Att pojkar i CASA-studierna uppvisade betydligt starkare samband än flickor kan också ifrågasätta teorin. Om biologiska faktorer som kön i så hög grad påverkar beteendet blir det svårare att entydigt fastställa att bruket av en drog orsakas helt av en annan.
Oavsett om gatewayteorin är giltig i sin helhet finns det givetvis rimliga skäl till att just dessa "gatewaydroger" väljs först. På grund av sin laglighet, sociala acceptans och typiska genomsnittskostnad är dessa substanser betydligt lättillgängligare i de flesta samhällen än de hårdare drogerna. Dessa skäl räcker för att förklara kronologin – om inte orsaken – i mönstret för ungdomars drogbruk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online