1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Alkoholmissbrukssyndrom: stadier, orsaker, symtom och behandling

Alkoholmissbruk, eller alkoholism, är en kronisk sjukdom som enligt National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA) drabbar omkring 17,6 miljoner vuxna amerikaner. Sjukdomen gör ingen skillnad mellan kön, etnicitet, social klass eller nationalitet – vem som helst kan drabbas. Statistiken visar att missbruket är vanligast bland personer i åldern 18 till 29 år och minst utbrett bland de över 65 år. Alkoholmissbruk förstör inte bara den beroendes liv utan sårar även familj och vänner djupt. Även om alkoholism inte kan botas helt finns det idag många effektiva behandlingar som hjälper människor att återfå kontrollen över sitt liv.

Sjukdomens fyra stadier

Alkoholmissbrukssyndromet brukar delas in i tre eller fyra tydliga stadier som utvecklas gradvis över tid.

  • Stadium 1: Drickandet utvecklas från ett socialt beteende till ett sätt att fly från vardagens problem, och kroppen börjar bygga upp en tolerans mot höga alkoholnivåer.
  • Stadium 2: Behovet av alkohol växer och drickandet går från att vara en flykt till ett fysiskt beroende.
  • Stadium 3: Kontrollen över när och var alkoholen konsumeras har helt försvunnit. Karriären och relationerna börjar nu ta tydlig och dramatisk skada.
  • Stadium 4: Det så kallade slutstadiet kännetecknas av återkommande dryckesperioder. Alkoholen tar fullständigt över tillvaron och att hålla sig berusad under långa perioder blir personens främsta syfte i livet – ingenting annat spelar längre någon roll.

Orsaker och riskfaktorer

Det finns ingen enkel förklaring till varför en person kan nöja sig med ett enda glas vin på kvällen, medan en annan inte klarar av att stanna där utan fortsätter dricka tills hen svimmar. Vissa faktorer gör dock att vissa människor löper större risk att utveckla alkoholism:

  • Ärftlighet: De som har alkoholism i släkten löper högre risk att själva bli beroende.
  • Psykisk ohälsa: Alkoholism förekommer ofta samtidigt med psykiska sjukdomar som depression eller schizofreni, vilket ökar risken för missbruk.
  • Livsstil och miljö: Grupptryck, hög stressnivå, stora livsförändringar och ångest är andra bidragande faktorer.

Vanliga symtom

I takt med att sjukdomen fortskrider blir symtomen allt lättare att känna igen. Vanliga tecken på alkoholmissbruk är att dricka för att slappna av eller fly från problem, oförmåga att kontrollera drickandet, ett starkt fokus på att köpa eller hamstra alkohol samt att gömma flaskor på ovanliga platser. Många låter alkoholen gå före familj, vänner, barn eller arbete, och det är inte ovanligt med aggressivt eller våldsamt beteende, minnesblackouter, förvirring och juridiska problem.

De fysiska symtomen kan innefatta röda ögon, rodnade kinder och näsa, sluddrigt tal, viktnedgång, magont och domningar i fötter och händer. Uteblir alkoholen för länge uppstår ofta abstinensbesvär som illamående, darrningar, yrsel och i värsta fall krampanfall.

Konsekvenser av långvarigt missbruk

Alkoholism kan få allvarliga långtidseffekter på hälsan. Vanliga sjukdomar hos kroniskt alkoholberoende är leverinflammation och levercirros, näringsbrist, mag- och tarmsjukdomar, hjärtsjukdom, stroke, neurologiska besvär, cancer, komplikationer vid diabetes samt potensproblem. Kvinnor som dricker under graviditeten riskerar dessutom att deras barn föds med skador. Utöver de fysiska konsekvenserna skadas även personliga och professionella relationer ofta svårt. Barnförsumlighet samt fysiskt och emotionellt våld är vanligare i hem där alkoholmissbruk förekommer.

Behandling och vägen tillbaka

Det finns många olika rehabiliterings- och återhämtningsvägar, bland annat individuell terapi, parterapi, grupp- och familjeterapi, intensiv öppenvård, dagvård samt heldygnsvård på behandlingshem. En läkare eller annan vårdgivare inom psykisk hälsa bör alltid konsulteras vid val av behandlingsprogram.

Det första steget mot återhämtning är avgiftning, det vill säga att bli helt nykter. Hur svåra abstinensbesvären blir beror på hur starkt beroendet är. Avgiftningen tar vanligtvis mellan en och fem dagar och sker ibland under medicinsk övervakning för att kunna hantera de hälsorisker som abstinensen kan medföra. Därefter påbörjas samtalsterapi, rehabilitering och det långsiktiga arbetet med att hålla sig nykter. Med rätt stöd och behandling kan många människor återgå till ett nyktert och meningsfullt liv.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online