Nya studier har visat att blodtrycksläkemedel kan ha positiva effekter vid leverfibros, levercirros och leversvikt. Betablockerare kan sänka trycket i venerna och därmed minska risken för livshotande blödningar i mag-tarmkanalen. Angiotensin II-antagonisten losartan blockerar bildningen av ärrvävnad, vilket förebygger leversvikt och ger levern möjlighet att bilda ny, frisk vävnad.
Leverfibros är en ansamling av överskott av fibrös bindvävnad som produceras av specialiserade celler som heter myofibroblaster. Dessa celler delar sig och bygger upp ärrvävnad i levern, som successivt ackumuleras i takt med att leverskadorna ökar. Ju mer ärrvävnad som bildas, desto svårare får levern att utföra sina viktiga funktioner.
När levern utsätts för upprepade skador uppstår levercirros. Ärrvävnad ersätter gradvis det friska levervävnaden och begränsar blodflödet genom organet. Arrbildningen nedsätter leverns förmåga att bekämpa infektioner, avlägsna bakterier från blodet, bearbeta födoämnen, hormoner och läkemedel samt producera de proteiner som behövs för blodets koagulering. En frisk lever producerar dessutom galla, som hjälper kroppen att metabolisera fetter, kolesterol och vitaminer.
I slutskedet av levercirros kan levern inte längre filtrera bort läkemedelsrester ur blodet. Den sviktande levern klarar inte heller av att avlägsna gifter, som då ansamlas i hjärnan. Detta försämrar den mentala funktionen och leder till förvirring, personlighetsförändringar, minnesproblem, koncentrationssvårigheter och förändrade sömnvanor. Tillståndet kallas hepatisk encefalopati och är allvarligt.
Läkaren kan förskriva betablockerare eller nitrat vid portalt hypertension, det vill säga förhöjt tryck i portadern som förser levern med blod. Betablockerare sänker trycket i venerna och minskar därmed risken för blödningar. Blödningar i mag-tarmkanalen kräver oftast en gastroskopi, en undersökning av matstrupen och magsäcken, för att man ska kunna se om venerna i matstrupen är skadade. Med bandligering kan utvidgade vener komprimeras så att blödningen stoppas. Läkemedel kan dessutom behövas för att förebygga återkommande blödningar.
Blodtrycksmedicin har i flera fall kunnat vända leversvikt i tidigt stadium. Forskare vid Newcastle University i England förskrev blodtryckssänkande läkemedlet losartan till 14 patienter med kronisk hepatit C i Spanien. Hepatiten hade orsakat fibros, alltså arrbildning, i levern och var på väg att utvecklas till fullständig leversvikt. Hos sju av de fjorton patienterna minskade losartan leverns skador tillräckligt mycket för att organet skulle kunna regenerera ny vävnad. Upptäckten väcker hopp om att tusentals liv framöver kan räddas utan transplantation.
Forskarna upptäckte en transkriptionsfaktor, nuclear factor kappa-B (NF-kB), som stimulerar myofibroblasterna, de celler som producerar kollagen i levern, och som främjar bildningen av ärrvävnad. Hos vissa patienter sänker losartan nivåerna av NF-kB. Genom att mäta NF-kB i ett vävnadsprov från levern kan forskarna avgöra vilka patienter som har nytta av fortsatt behandling med blodtrycksmedicinen. Hypotesen är att losartan blockerar den signalväg som håller myofibroblasterna vid liv. När dessa celler dör bryts ärrvävnaden ned, och levern får chansen att reparera skadorna.
Angiotensin II och IkB-kinas är två naturliga cytokiner i kroppens signalsystem. Forskarna genomförde därför en pilotstudie för att undersöka om losartan (Cozaar), en ACE-hämmare som stör aktiviteten hos angiotensin II, även skulle kunna påverka IkB-kinaset, som reglerar NFkB-aktivitet. Studiresultaten bekräftade att detta är fallet, vilket ytterligare stärker förståelsen för hur blodtrycksläkemedel kan skydda levern vid kronisk sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online