Receptfria läkemedel, ofta kallade OTC-läkemedel (over the counter), omfattar alla typer av icke-receptbelagda läkemedel som konsumenter kan köpa på apotek, livsmedelsbutiker eller hos andra återförsäljare av medicinska produkter. Eftersom receptfria läkemedel inte kräver recept från en läkare används de i stor utsträckning för att behandla vanliga åkommor som smärta, förkylning, influensa och allergier.
Receptfria läkemedel kan dock orsaka allvarliga biverkningar, vilket kan undvikas genom att känna till viss grundläggande information om hur dessa läkemedel godkänns, namnges och ska användas på ett säkert sätt.
Både receptbelagda och receptfria läkemedel testas och godkänns av FDA (den amerikanska läkemedelsmyndigheten). I Sverige motsvaras FDA av Läkemedelsverket, som har ett liknande ansvar för kontroll och godkännande av läkemedel. Du kan kontrollera informationen på läkemedelsförpackningen eller kontakta den aktuella myndigheten för att ta reda på om ett läkemedel har godkänts.
Eftersom det enligt FDA finns över 30 000 olika receptfria läkemedel grupperar godkännandeprocessen för OTC-läkemedel liknande preparat tillsammans, till skillnad från processen för receptbelagda läkemedel, som behandlar varje preparat separat. FDA publicerar sedan så kallade monografier – omfattande utvärderingsdokument som anger ingredienser och läkemedelsfakta för alla receptfria läkemedel inom den kategorin. Eftersom receptfria läkemedel godkänns på detta sätt är alla varianter av ett redan godkänt receptfritt läkemedel automatiskt FDA-godkänt.
De flesta receptfria läkemedel säljs under flera olika varumärkesnamn som innehåller samma verksamma substans. Alka-Seltzer, Excedrin och Bayer Aspirin är till exempel alla varumärken för acetylsalicylsyra (aspirin) och innehåller därför samma aktiva ingrediens och samma grundläggande läkemedelsfakta.
Generiska versioner av receptfria läkemedel kan använda den kemiska förening som utgör den aktiva ingrediensen som namn – till exempel acetylsalicylsyra för aspirin. Alla receptfria läkemedel listar sin aktiva ingrediens först i läkemedelsfaktalistorna på etiketten, så genom att jämföra de aktiva ingredienserna kan du enkelt avgöra om två varumärken innehåller samma läkemedel.
Inaktiva ingredienser anges också på etiketten, men är inte avgörande för läkemedlets funktion. De kan bidra till läkemedlets färg eller smak, men påverkar vanligtvis inte dess verkan.
Receptfria läkemedel har, precis som receptbelagda, många möjliga biverkningar. En fullständig lista över biverkningar för enskilda läkemedel finns tillgänglig via National Institutes of Healths tjänst MedlinePlus. I Sverige kan du även söka information på Läkemedelsverkets webbplats eller i Fass, den officiella läkemedelsinformationstjänsten.
Läkemedelstillverkare är dessutom skyldiga att ange varningar på förpackningen, vilket ger en grundläggande översikt över de allvarligaste biverkningarna för vissa eller alla användare.
Även om receptfria läkemedel inte kräver recept påverkar de kroppen. Du bör därför rådfråga din läkare innan du påbörjar en regelbunden behandling med receptfria läkemedel, samt innan du lägger till ett icke-receptbelagt läkemedel i en behandlingsplan som redan innehåller receptbelagda preparat.
Receptfria läkemedel kan nämligen förändra effekten av andra läkemedel eller kombineras med dem på ett sätt som skapar allvarliga biverkningar. Följ alltid doseringsanvisningarna på produktetiketten, som kan skilja sig åt för barn och vuxna, och använd endast läkemedlet för de användningsområden som anges på etiketten.
Det enda undantaget är om din läkare har instruerat dig att använda ett receptfritt läkemedel för andra ändamål eller i en annan dosering än vad som anges på etiketten. Följ i så fall alltid läkarens anvisningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online