Cochleär Ménières sjukdom är en kronisk sjukdom i innerörat som påverkar hörseln. Sjukdomen har fått sitt namn efter den franske läkaren Prosper Ménière, som först beskrev syndromet år 1861, enligt det amerikanska institutet National Institute on Deafness and Other Communication Disorders (NIDCD). Enligt NIDCD finns det idag cirka 615 000 diagnostiserade fall av Ménières sjukdom i USA, med ungefär 45 000 nya fall varje år.
Den exakta orsaken till Ménières sjukdom är inte känd, men läkare tror att överskottsvätska i örat ligger bakom symtomen vid denna kroniska inneröresjukdom. Innerörat innehåller ett nätverk av gångar som kallas labyrinten. Labyrinten innehåller vätska som skickar signaler till hjärnan om kroppens rörelser. Det är mycket viktigt att denna vätska håller en viss volym, ett visst tryck och en specifik kemisk sammansättning. Ménières sjukdom kan uppstå när vätskan förändras på något sätt, enligt Mayo Clinic.
Symtomen vid Ménières sjukdom kan variera beroende på om störningen i vätskebalansen utgår från båggångarna i innerörat eller från hörselsnäckan (cochlean). Hörselsnäckan är ett snäckformat organ i innerörat som ansvarar för att omvandla vibrationer till ljud. Vid cochleär Ménières sjukdom leder en vätskeobalans som påverkar hörselsnäckan till hörselnedsättning. Den rådande uppfattningen inom medicinsk expertis är att de flesta patienter med cochleär Ménières sjukdom så småningom utvecklar hela syndromet, som omfattar hela innerörat och ger ytterligare symtom, enligt Vanderbilt Medical Center.
Det främsta symtomet vid cochleär Ménières sjukdom är hörselnedsättning, som i sjukdomens tidiga skeden kan fluktuera men senare bli permanent. Andra symtom vid fullt utvecklad Ménières sjukdom inkluderar återkommande yrselattacker (vertigo), tinnitus eller tryckkänsla i innerörat. Tinnitus kännetecknas av en ringande eller dånande känsla i örat. Symtomen vid denna kroniska sjukdom varierar i frekvens, längd och intensitet, enligt NIDCD. Sjukdomen drabbar vanligtvis bara ett öra, men ett litet antal patienter får besvär i båda öronen.
Om du har upplevt något av dessa symtom kan din läkare misstänka cochleär Ménières sjukdom. Diagnostiseringen kan innefatta en komplett medicinsk undersökning, ett hörseltest och en balansbedömning, enligt Mayo Clinic. Läkaren kan också beställa en magnetresonansundersökning (MRI) för att utesluta andra orsaker till dina symtom, till exempel en tumör eller annan sjukdom. När diagnosen Ménières sjukdom har ställts kan du och din läkare gemensamt diskutera vilka behandlingsalternativ som passar bäst.
Det finns idag ingen bot mot cochleär Ménières sjukdom. Behandlingen fokuserar istället på att kontrollera symtomen och minska frekvensen av attackerna. Förebyggande åtgärder kan omfatta kostförändringar som minskar kroppens vätskemängd, till exempel att gå över till en saltfattig kost eller utesluta koffein och alkohol. Läkemedel används ofta för att kontrollera symtomen när de väl har brutit ut. Mayo Clinic rekommenderar åksjukemediciner mot yrsel samt antiemetiska läkemedel mot det illamående och kräkningarna som yrselen kan orsaka. Patienter som inte svarar bra på kostförändringar eller läkemedel kan överväga kirurgiska alternativ. NIDCD pekar dock på risker med vissa kirurgiska ingrepp, bland annat hörselnedsättning.
Kontakta vården om du upplever återkommande yrselattacker, plötsliga hörselnedsättningar eller ihållande tinnitus. En tidig diagnos kan hjälpa till att hantera symtomen effektivt och bevara hörseln så långt som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online