1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Öronkirurgi: moderna ingrepp som bevarar och återställer hörseln

Det finns delar av det mänskliga örat som fortfarande förbryllar forskarna – små, intrikata strukturer som arbetar tillsammans för att ge oss både hörsel och balans. Tack vare framsteg inom datorteknik och inom öronkirurgin själv är det idag möjligt att erbjuda hörsel till människor som lever med livsförändrande öronsjukdomar.

Cholesteatom och tumörer

Tumörer i och bakom örat

Tumörer kan bildas inuti eller bakom örat. En tumör som växer inne i huvudet kan sprida sig till mellanörat eller innerörat och förstöra både balansen och hörseln. Plötsliga svårigheter att höra, kraftig smärta i örat och yrsel kan vara symtom på en tumör. För att undersöka om det finns en tumör används datortomografi (CT) eller infraröd avbildning. Beroende på var tumören sitter kan operationen vara ett mindre ingrepp eller något som helt förändrar livet. Kirurgi i eller runt örat kan medföra allvarliga risker: dövhet, permanent yrsel (vertigo) och förlamning. En obehandlad tumör eller utväxt i örat leder till dövhet, yrsel, förlamning och slutligen döden.

Hudcancer på ytterörat

Hudcancertumörer på utsidan av örat är vanliga, eftersom örat ofta utsätts för sol. De flesta kan avlägsnas enkelt, men i vissa fall måste hälften eller mer av ytterörat opereras bort.

Vad är ett cholesteatom?

Ett cholesteatom är en godartad utväxt som normalt börjar i mellanörat. Om ett cholesteatom fortsätter att växa in i innerörat orsakar det dövhet. Typiska symtom är hörselnedsättning samt återkommande eller illaluktande flytning från örat. Vissa cholesteatom kan avlägsnas genom ett relativt enkelt ingrepp via hörselgången, medan andra kräver en operation som kallas mastoidektomi. Efter en mastoidektomi är större delen av hörförmågan i det örat oftast borta. Lämnas ett cholesteatom obehandlat kan det växa in mot hjärnan och bli dödligt.

Perforerad trumhinna

Trumhinnan är en tunn, genomskinlig hinna i slutet av hörselgången som behövs för att vi ska kunna uppfatta ljud. Den kan skadas av att ett föremål förs in för djupt i örat, av en obehandlad infektion eller av huvudtrauma. Små hål eller sprickor i trumhinnan läker oftast av sig själva utan medicinsk behandling. Har du en perforation som inte läker, eller har trumhinnan tagit omfattande skada, kan den dock åtgärdas kirurgiskt.

En tympanoplastik är ett kirurgiskt ingrepp där en vävnadstransplantat används för att rekonstruera trumhinnan. Hud tas från bakom örat och används för att skapa en ny trumhinna eller för att täta ett stort hål. Tympanoplastiker utförs rutinmässigt med mycket hög framgångsgrad, och de flesta patienter får en väsentligt förbättrad hörsel efteråt.

Kalciumavlagringar och stapedektomi

Bakom trumhinnan, i mellanörat, sitter tre små ben som rör sig fram och tillbaka tillsammans för att överföra ljudet vidare. Kalciumavlagringar kan byggas upp runt dessa ben och hindra deras rörelse – ett tillstånd som ofta beror på otoskleros. Hörseln går då plötsligt förlorad när benen stelnar och inte längre kan röra sig. Benen i mellanörat kan även krossas eller skadas av trauma mot huvudet.

En stapedektomi är det kirurgiska ingrepp som utförs för att ersätta skadade ben eller avlägsna kalciumavlagringar i mellanörat. Tekniken har utvecklats avsevärt och ger idag högre framgångsgrad och längre bestående resultat än tidigare. Som vid alla öronoperationer finns dock fortfarande allvarliga risker: irreversibel skada på mellanörat eller innerörat, förlamning och permanent dövhet.

Dövhet och cochleaimplantat

Cochleaimplantat erbjuder en möjlighet för personer som är födda döva eller som förlorat sin hörsel på grund av sjukdom eller trauma. Snäckan (cochlean) ligger djupt inne i innerörat, bakom mellanörats ben, och rymmer små nervceller som överför hörselintryck till hjärnan. Utan denna nervcentral kan vi inte höra. När trauma, sjukdom eller en medfödd defekt gör att nerverna dör eller inte utvecklas ordentligt blir snäckan oanvändbar.

Ett cochleaimplantat använder en elektrodsträng som placeras inuti snäckan för att efterlikna nervfunktion och skicka ljudsignaler direkt till hjärnan. Kandidater genomgår flera utredningar och tester för att bedöma hur hjärnan skulle reagera på ett implantat. Efter operationen rekommenderas tal- och hörselträning i minst ett år för bästa resultat.

Cochleaimplantatoperationer medför samma risker som all större kirurgi. Dessutom finns en liten risk att implantatet slutar fungera, i vilket fall den defekta apparaten måste tas bort och ett nytt implanteras. För att ta reda på om du kan vara kandidat för operationen, kontakta din vårdcentral eller en audiologisk klinik i ditt område. Operationen är livsförändrande för dem som får lyckade implantat, och med den motivationen fortsätter området att utvecklas i snabb takt.

Hörselnedsättning och hörapparatimplantat

Hörapparater har använts sedan slutet av 1800-talet. Moderna hörapparater erbjuder enastående digital ljudkvalitet och döljer sig diskret inne i hörselgången. Under senare år har dessutom tre typer av implanterbara hörapparater introducerats på marknaden. Hörapparatimplantat riktar sig till personer med partiell hörselnedsättning – inte total dövhet.

Implantat i hörselgången

Implantat i hörselgången använder en mikrofon och ljudprocessor, precis som en traditionell hörapparat. Implantatet placeras i hudvecken på ytterörat, och en öppning görs som leder in i hörselgången. Ljudet leds genom implantatet, förstärks och vidare in i hörselgången. Denna typ passar inte personer med perforerad trumhinna, problem i mellanörat eller återkommande öroninfektioner. Implantat i hörselgången är istället idealiska för personer med hörselnedsättning orsakad av nervskador, särskilt vad gäller höga frekvenser.

Mellanöratsimplantat

Mellanöratsimplantat använder en transducer som placeras mellan mellanörat och innerörat, medan resten av enheten läggs under huden bakom örat. Ljudet tas emot av örat och förstärks av implantatet bakom trumhinnan. Mellanöratsimplantat godkändes av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA i augusti 2000 och rekommenderas för patienter med nervrelaterad hörselnedsättning som provat konventionella hörapparater men inte blivit nöjda.

Mastoidbenimplantat

Mastoidbenimplantat, ofta kallade benförankrade hörapparater (BAHA), använder en anordning som överför ljud genom benet bakom örat så att det uppfattas av nervcellerna i snäckan. En bas fästs vid benet med en skruv, och ljudprocessorn fästs på basen. Det gör att apparaten enkelt kan tas loss för programmering, rengöring eller batteribyte. Benimplantat passar personer som har friska, fungerande snäckor men allvarliga skador på trumhinnan eller mellanörat. De fungerar också mycket bra för personer som lider av återkommande öroninfektioner och flytningar från örat.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online