Ménières sjukdom är uppkallad efter en fransk läkare som var den första att föreslå att symtom som yrselattacker, tillfällig hörselnedsättning och öronringning kunde bero på problem i innerörat. Sedan dess har kunskapen om sjukdomen utvecklats betydligt, även om många frågor fortfarande saknar svar.
Ménières sjukdom är en kronisk sjukdom i innerörat som orsakar yrselattacker, öronringning (tinnitus), återkommande hörselnedsättning och en känsla av tryck eller täthet i örat. Symtomen kommer och går i perioder, vilket gör sjukdomen svår att förutsäga för den drabbade.
Yrselanfallen är ofta det mest besvärande symtomet – vid vissa tillfällen kan kraftiga attacker pågå i hela två till fyra timmar. Sjukdomen är relativt ovanlig och drabbar ungefär två av varje 1 000 personer.
Sjukdomen bär namn efter den franske läkaren Prosper Ménière, som var den första att teoretisera att sjukdomens symtom kunde kopplas till en störning i innerörat snarare än i hjärnan. Han avled 1861, endast ett år efter att ha publicerat sin banbrytande uppsats om teorin. Hans arbete kom att lägga grunden för all senare forskning kring sjukdomen.
Under decennierna efter att Ménière publicerade sin uppsats 1861 förblev förståelsen av sjukdomen vag. Många olika yrseltillstånd blandades ihop med Ménières sjukdom, vilket gjorde diagnosen oklar och forskningen svår.
Ett viktigt genombrott kom år 1972, när American Academy of Otolaryngology formellt fastställde en definition av Ménières sjukdom samt riktlinjer för hur den skulle diagnostiseras och behandlas. Detta gjorde det möjligt att skilja sjukdomen från andra yrselrubbningar och skapade gemensamma kriterier för forskare och kliniker världen över.
År 1981 bildade en grupp läkare, forskare och patientföreträdare Prosper Menière Society, med syfte att studera sjukdomen närmare och sprida information om den till både yrkesutövare och allmänheten.
Forskning har bekräftat att vätskeansamling i innerörat – så kallad endolymfatisk hydrops – är den direkta orsaken till sjukdomens symtom. Varför denna vätskeansamling uppstår vet dock ingen säkert. Bland de faktorer som diskuterats finns cirkulationsrubbningar, autoimmuna reaktioner, virusinfektioner och genetiska anlag, och det anses sannolikt att orsakerna kan variera mellan olika individer.
Det finns idag ingen botande behandling för Ménières sjukdom, men flera åtgärder kan lindra besvären och minska frekvensen av anfall. Föreslagna behandlingsformer innefattar:
Tack vare forskningen sedan Ménières tid har vården idag bättre verktyg än någonsin för att hjälpa patienter hantera sina symtom, även om sjukdomens exakta mekanismer fortfarante är föremål för intensiv forskning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online