Öroninflammation, även känd som mellanöroninflammation eller otitis media, är en mycket vanlig sjukdom hos barn, men vuxna kan också drabbas. En öroninflammation uppstår när vätska från slem i mellanörats gångar fastnar bakom trumhinnan. Vid förkylning eller influensa svullnar hörselgångarna, vilket gör att vätskan stängs inne. Vissa öroninfektioner läker av sig själva, medan andra behöver behandlas.
Öroninflammation orsakas oftast av en virusinfektion som svullnar upp öronens gångar och hindrar vätskan från att rinna ut. Normalt rinner vätskan ut mot näsan genom smala passager som kallas örontrumpeten (det eustakiska röret). När vätskan blir instängd börjar bakterier växa, vilket kan leda till en bakteriell infektion. Hos små barn har örontrumpeten ofta inte hunnit mogna helt, vilket ökar risken för infektioner i samband med förkylning eller influensa. Adenoiderna, som sitter nära örontrumpeten och hjälper kroppen att bekämpa infektioner, kan själva angripas av virus eller bakterier. De kan då förstoras och blockera örontrumpeten, vilket leder till vätskestopp i örat.
Spädbarn och barn under fyra år är extra benägna att drabbas av öroninfektioner. Barn på förskola eller dagis smittas lättare av andra sjuka barn. Spädbarn som får flaskmat liggande löper större risk för öroninflammation än de som matas i upprätt position, eftersom örontrumpeten inte fungerar lika bra när bebisen ligger på rygg. Höst, vinter och vår ökar vanligtvis risken för öroninfektioner på grund av allergener i luften. Även rökning, luftföroreningar och ärftlighet – det vill säga att öroninflammation förekommer i familjen – kan öka risken.
Symtom på öroninflammation hos spädbarn och barn kan vara att barnet drar sig i örat, har svårt att sova, verkar irriterat, klagar på ont i örat, har huvudvärk eller feber på 38 grader eller högre. Hos vuxna är vanliga symtom öronsmärta, yrsel, tillfällig hörselnedsättning och feber på 38 grader eller högre.
Tillfällig hörselnedsättning kan uppstå på grund av vätskeansamling i örat. Om vätskan stannar kvar länge kan den orsaka långvarig hörselnedsättning och skada trumhinnan. Kraftig vätskeansamling kan till och med spräcka trumhinnan. Detta är dock ovanligt, och trumhinnan läker normalt av sig själv inom några veckor. Spricker trumhinnan utan att läka behövs ett medicinskt ingrepp för att stänga hålet – till exempel en öronpropp eller patch som läggs över hålet för att stimulera läkning, eller en operation där en bit hud transplanteras över öppningen.
Du kan minska risken för öroninflammation genom att hålla ditt barn borta från sjuka barn. Amma gärna din bebis om du kan, eftersom bröstmjölk innehåller antikroppar som hjälper till att bekämpa infektioner. Skydda ditt barn från smog och passiv rökning. Fråga din läkare om vaccinet Prevenar, som skyddar mot pneumokocker och kan minska risken för öroninflammation. Vuxna kan använda receptfria läkemedel, som avsvällande nässpray och allergimediciner, för att minska förkylning och därmed risken för öroninfektion. Kontakta alltid din läkare om en infektion ger hörselnedsättning – vid en bakteriell infektion kan antibiotika på recept behövas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online