Vad är hörselscreening? Så fungerar testet som upptäcker hörselnedsättning

Hörselscreening är en snabb och enkel undersökning som används för att identifiera personer som kan ha en hörselnedsättning. Testet utförs vanligtvis av utbildad vårdpersonal, till exempel en audiolog, sjuksköterska eller läkare. Under screeningen presenteras personen för en serie ljud med olika frekvenser och ljudstyrkor, och svaren registreras noggrant.

Hur går en hörselscreening till?

Vid en klassisk hörselscreening får personen lyssna på toner via hörlurar och signalera när ett ljud hörs, exempelvis genom att räcka upp handen eller trycka på en knapp. Hos nyfödda och små barn används istället ofta objektiva metoder som otoakustiska emissioner (OAE) eller hjärnstamsaudiometri (ABR), där hörselfunktionen mäts utan att barnet behöver aktivt svara.

Vem kan screenas?

Hörselscreening kan användas för att upptäcka hörselnedsättning hos både barn och vuxna:

Barn: I Sverige screenas alla nyfödda barn hörsel inom ramen för det allmänna barnhälsovårdsprogrammet. Ytterligare kontroller görs ofta under barnets uppväxt som en del av regelbundna hälsobesök.

Vuxna: Hörselscreening kan ingå i hälsoundersökningar inför anställning, särskilt inom bullriga arbetsmiljöer, eller som en del av en omfattande medicinsk utvärdering. Även äldre rekommenderas ofta regelbundna hörkontroller, eftersom åldersrelaterad hörselnedsättning är vanligt.

Screening är inte samma sak som diagnos

Det är viktigt att komma ihåg att en hörselscreening inte är diagnostisk. Testet visar endast om det finns anledning till vidare utredning. Om en person inte klarar screeningen remitteras hen vanligtvis till en audiolog eller annan hörvårdsspecialist för en omfattande hörselutredning, bland annat ren tonaudiometri. En sådan utredning kan fastställa vilken typ av hörselnedsättning det rör sig om – ledningsblandad, sensorineural eller blandad – samt hur allvarlig den är.

Därför är tidig upptäckt så viktig

Hörselscreening är ett viktigt verktyg för att upptäcka hörselnedsättning i ett tidigt skede, när den ofta är lättare att behandla. Tidig diagnos kan förebygga eller minska konsekvenserna av hörselnedsättning i vardagen, till exempel svårigheter med språkutveckling hos barn, social isolering och nedsatt livskvalitet. Ju tidigare en hörselnedsättning upptäcks, desto bättre blir förutsättningarna för rätt stöd, behandling eller hörapparatanpassning.