Vilken skada orsakar reumatisk feber oftast? En guide till reumatisk hjärtsjukdom

Reumatisk hjärtsjukdom (RHD)

Reumatisk feber är ett ovanligt men allvarligt inflammatoriskt tillstånd som kan utvecklas efter en infektion med streptokockbakterier, till exempel i samband med halsfluss eller scharlakansfeber. Sjukdomen drabbar framför allt barn mellan 5 och 15 års ålder.

Den vanligaste komplikationen av reumatisk feber är reumatisk hjärtsjukdom (RHD). Vid detta tillstånd skadas hjärtklaffarna, vilket kan leda till klaffinsufficiens eller klaffstenos.

Två typer av klaffskador

• Klaffinsufficiens: Klaffen stänger inte ordentligt, vilket gör att blodet strömmar baklänges i hjärtat.
• Klaffstenos: Klaffen blir förträngd, vilket begränsar blodflödet genom hjärtat.

Vanliga symtom vid reumatisk hjärtsjukdom

RHD kan ge upphov till flera symtom, bland annat:

• Andnöd, särskilt vid fysisk ansträngning eller när man ligger ner
• Trötthet och nedsatt ork
• Bröstsmärta eller obehag i bröstet
• Hjärtklappning (palpitationer)
• Svullnad i fötter, ankler och buk på grund av vätskeansamling

Risk för hjärtsvikt

Obehandlad reumatisk hjärtsjukdom kan utvecklas till hjärtsvikt – ett tillstånd där hjärtat inte längre klarar av att pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov. Hjärtsvikt kan i värsta fall vara livshotande och kräver alltid medicinsk vård.

Behandling

Behandlingen av RHD syftar till att lindra symtom och förebygga komplikationer. Den består oftast av läkemedel, exempelvis vätskedrivande medel mot svullnad, blodtryckssänkande läkemedel samt blodförtunnande preparat vid behov.

I vissa fall krävs kirurgi för att reparera eller byta ut skadade hjärtklaffar. Personer som har haft reumatisk feber kan dessutom få långvarig behandling med penicillin för att förebygga återfall, eftersom nya streptokockinfektioner kan förvärra hjärtskadorna.

Sammanfattning

Reumatisk febers vanligaste skada är alltså skador på hjärtklaffarna, det vill säga reumatisk hjärtsjukdom. Tidig behandling av streptokockinfektioner och regelbunden uppföljning hos läkare är avgörande för att skydda hjärtat och förebygga allvarliga komplikationer.