Vad anses vara ett öppet sår? De fem vanligaste typerna

Ett öppet sår är en skada där huden har brutits och den underliggande vävnaden exponeras. Det skiljer sig från ett slutet sår, som ett blåmärke, där huden förblir hel även om vävnaden under kan ha skadats. Både öppna och slutna sår utgör hälsorisker om de inte behandlas på rätt sätt.

Det finns fem huvudtyper av öppna sår. Att kunna skilja dem åt gör det lättare att bedöma hur allvarligt såret är och vilken vård det kräver.

De fem typerna av öppna sår

1. Avulsioner

En avulsion uppstår när vävnad rycks loss från kroppen, till exempel vid ett skottskada, djurbett eller explosion. Dessa sår är ofta djupa och medför snabb och kraftig blödning. De kräver alltid omedelbar medicinsk vård.

2. Lacerationer

Lacerationer är sår som river sönder mjukvävnaden under huden. De orsakas oftast av oregelbundna, tandade eller trubbiga föremål och blöder kraftigt och snabbt. Sårets kanter är ofta ojämna, vilket kan göra det svårare att sy ihop.

3. Stickhål

Ett stickhål uppstår när huden genomborras av ett spetsigt föremål, exempelvis en spik, en knappnål eller något annat vasst föremål. Stickhål blöder inte alltid synligt utåt, men de kan orsaka inre blödningar och innebär risk för stelkramp (tetanus), eftersom bakterier trivs i de djupa och smala såren.

4. Skrubbsår

Skrubbsår (abrasioner) uppstår när huden skrapas eller gnuggas mot ett ojämnt underlag, till exempel asfalt vid ett fall. Blödningen är oftast begränsad, men såret ska alltid rengöras noggrant och täckas över för att undvika infektion.

5. Snittsår

Ett snittsår (incision) orsakas av ett vasst, rent föremål som en kniv eller ett rakblad. Såret kan blöda mycket och snabbt, och djupa snitt kan skada senor, nerver och muskler. Även om såret ser litet ut kan det behöva sys, så kontakta vården om du är osäker.

När ska du söka vård?

Kontakta sjukvården om såret är djupt, blöder kraftigt eller inte slutar blöda efter cirka tio minuters tryck, om det orsakats av ett djurbett eller ett smutsigt föremål, eller om du inte är vaccinerad mot stelkramp. Tecken på infektion – rodnad, värme, svullnad, ökad värk eller var – bör också alltid bedömas av vårdpersonal.