1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Därför praktiserade frisörer åderlåtning – historien bakom den randiga frisörpolen

Än idag är den röd- och vitrandiga polen (ibland med inslag av blått) frisörens mest igenkännbara emblem. Symbolens historia sträcker sig tillbaka till medeltiden, då frisörer inte bara klippte hår och rakade kunder – de utförde även åderlåtning och fungerade som tidens kirurger.

Åderlåtning

Innan den moderna medicinens genombrott trodde man att människokroppen bestod av fyra olika "humorer" eller kroppsvätskor: blod, slem, svart galla och gul galla. Enligt denna lära uppstod sjukdom när humorerna hamnade i obalans. Åderlåtning ansågs kunna återställa balansen i kroppen och därmed bota en rad olika åkommor.

Frisörer som kirurger

År 1163 utfärdade kyrkan ett edikt som förbjöd munkar och präster att utföra åderlåtning, enligt Gilbert R. Seigworth, M.D. Uppgiften att öppna varbölder och utföra amputationer föll då på de män som dagligen arbetade med vassa rakknivar – frisörerna. Med sin skicklighet i hanteringen av skarpa redskap blev de naturliga utövare av tidens medicinska ingrepp.

Frisörpolen

Frisörernas patienter fick greppa tag i en stolpe ordentligt, vilket gjorde att ådrorna framträdde tydligt och blev lättare att sticka. För att marknadsföra sina tjänster hängde frisörerna sina tvättade förbandsdukar över polen efter varje behandling. Senare, när åderlåtning med iglar blev vanlig, placerades en mässingskål för iglar ovanpå polen.

Polens färger

En vanlig tolkning är att den röda färgen symboliserar blodet, medan den vita representerar förbandsdukarna. Den blå kulen som ofta kröner frisörpolen sägs stå för iglarskålen. I USA kom blått dessutom att få en egen plats i färgsättningen, vilket gör att polen där ofta visas i rött, vitt och blått.

Kirurgin återfår sitt anseende

Mellan åren 1100 och 1500 e.Kr. höll utbildade läkare sig gärna borta från kirurgiska ingrepp, som betraktades som hantverk snarare än medicin. Under Ambroise Parés tid (1510–1590) började dock kirurgin återvinna sitt anseende. Paré var en fransk mästare bland barberarkirurgerna och bidrog avgörande till att etablera kirurgin som ett eget, respekterat yrke, enligt ScienceMuseum.org.

En symbol med levande historia

När kirurgi och barberaryrke så småningom skildes åt försvann åderlåtningen ur frisörens arbetsuppgifter, men polen blev kvar. Idag är den randiga frisörpolen en ren symbol – ett minne från en tid då nästa besök hos frisören kunde innebära både en ny frisyr och ett blodigt ingrepp.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online