Den medicinska term som beskriver frånvaro av sjukdom efter behandling kallas remission. Remission avser en period då symtom och/eller kliniska tecken på en sjukdom minskar avsevärt eller försvinner helt. Detta kan bero på framgångsrik behandling, men det kan också ske som en del av sjukdomens naturliga förlopp.
Begreppet används ofta inom onkologin vid cancerbehandling, men det förekommer även vid andra kroniska sjukdomar, exempelvis reumatiska sjukdomar, inflammatorisk tarmsjukdom och vissa psykiatriska tillstånd.
Vid en komplett remission kan inga tecken på sjukdomen längre upptäckas, varken genom undersökning, blodprov eller bilddiagnostik. Sjukdomen betraktas då som aktivt kontrollerad, även om mikroskopiska rester av sjukdomen i vissa fall fortfarande kan finnas i kroppen.
Vid en partiell remission har sjukdomen minskat markant, men den är inte helt borta. Symtomen lindras och sjukdomsaktiviteten dämpas, men viss kvarvarande sjukdom kan fortfarande påvisas.
Remission kan vara antingen tillfällig eller permanent. En tillfällig remission innebär att sjukdomen med tiden kan återkomma, vilket kallas återfall eller recidiv. Därför krävs ofta regelbundna kontroller under lång tid efter behandlingens slut. En permanent remission som varar i många år kan i praktiken likställas med bot, särskilt om risken för återfall bedöms som mycket låg.
Remission betyder alltså att en sjukdoms symtom och tecken minskar eller försvinner, antingen tack vare behandling eller genom sjukdomens naturliga gång. Tillståndet kan vara komplett eller partiellt, tillfälligt eller bestående – och begreppet spelar en central roll vid bedömning av behandlingens effekt och patientens prognos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online