Urininkontinens delas främst in i två typer: stressinkontinens och trängningsinkontinens. Personer med stressinkontinens läcker urin när de hostar, nyser, skrattar eller motionerar. Trängningsinkontinens kännetecknas däremot av frekventa och plötsliga urinträngningar samt mycket svag kontroll över blåsan. Det innebär att man inte hinner gå på toaletten innan urinen går.
Som tur är finns det idag flera olika läkemedel som kan behandla inkontinens och lindra besvären avsevärt. Nedan följer en översikt över de vanligaste läkemedelsgrupperna, hur de verkar och vilka biverkningar de kan orsaka.
Antikolinergika används ofta för att hämma blåsans sammandragningar och öka blåsans kapacitet. Detta fördröjer i sin tur den första trängen att tömma blåsan, vilket ger bättre kontroll. Vanliga biverkningar är muntorrhet, dimsyn och förstoppning.
Antispasmodika hjälper till att slappna av blåsans muskulatur och används framför allt vid episoder av trängningsinkontinens. Möjliga biverkningar är svaghet, dåsighet, sömnlöshet, muntorrhet och rastlöshet.
Darifenacin, som säljs under namnet Enablex, godkändes av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA år 2004 för behandling av trängningsinkontinens. Kliniska studier har visat att läkemedlet kan minska antalet veckovisa inkontinensepisoder med hela 83 procent. Förstoppning och muntorrhet är de vanligaste biverkningarna.
Alfaadrenerga agonister kan användas för att stärka de glatta musklerna som omger den inre sfinktern, vilket kan hjälpa patienter med mild stressinkontinens. Vetenskapligt stöd för deras effekt är dock begränsat, och biverkningarna kan i vissa fall vara ganska allvarliga.
Kanske överraskande används vissa antidepressiva läkemedel ofta för att behandla både trängnings- och stressinkontinens. De verkar genom att slappna av blåsan och stärka den inre sfinktern. Användningen kan dock påverka hjärtat och lungorna negativt, orsaka dåsighet och hos vissa personer faktiskt förvärra inkontinensen.
Vilket läkemedel som passar bäst varierar från person till person och beror på typen av inkontinens, symtomens svårighetsgrad och eventuell annan medicinering. Prata alltid med din läkare innan du påbörjar eller ändrar en behandling, så att du får rätt diagnos och en individanpassad vårdplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online