Cystit, även kallad blåskatarr, är en infektion som orsakar inflammation i urinblåsan. Tillståndet kan ha flera olika orsaker, bland annat bakterier, cellgiftsbehandling eller strålbehandling mot cancer samt användning av urinkatetrar. När bakterier ligger bakom besvären använder läkare receptbelagd antibiotika för att behandla inflammationen.
Antibiotika som används vid cystit stör processer inuti bakteriernas celler. Det innebär att cellerna antingen försvagas tillräckligt för att immunförsvaret ska kunna förgöra dem, eller att de dödas helt.
Bland de mest förskrivna preparaten vid cystit finns nitrofurantoin, trimetoprim, norfloxacin, ciprofloxacin, ofloxacin och amoxicillin. Valet av läkemedel anpassas efter typen av bakterie, patientens hälsa och eventuella riskfaktorer.
Hos kvinnor tar det oftast upp till tio dagar innan antibiotikan har verkat fullt ut, medan män normalt behöver behandlas under flera veckor. Det är viktigt att genomföra hela behandlingskursen, även om symtomen försvinner tidigare, för att undvika att infektionen kommer tillbaka eller att resistens utvecklas.
Den största risken med antibiotikabehandling är kolit – en inflammation i tjocktarmen som orsakar svår, ibland blodig diarré. Hos vissa personer kan kolit bli livshotande och kräver då omedelbar vård. Mindre vanliga biverkningar kan vara illamående, magont och svampinfektioner.
Även om antibiotika är effektivt mot själva bakteriella infektionen lindrar läkemedlen inte symtomen från den inflammerade urinblåsan under återhämtningsperioden. Därför ordinerar läkare ofta oxybutynin eller fenazopyridin som komplement till antibiotikan, för att dämpa smärta och de starka trängningskänslor som cystiten orsakar. Kontakta alltid din läkare om symtomen inte förbättras eller förvärras under behandlingens gång.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online