Hur urinretention påverkar njurarna

Urinretention är en vanlig störning i urinvägarna – ett system som består av njurarna, urinledarna, urinblåsan, sluten muskulatur och urinröret. Även om urinretention kanske inte framstår som ett allvarligt medicinskt tillstånd kan den orsaka betydande skador på både blåsan och njurarna om den lämnas obehandlad.

Vad är urinretention?

Urinretention innebär att kroppen inte lyckas tömma urinblåsan helt. Det vanligaste symtomet är ett återkommande och starkt behov av att urinera, samtidigt som det är svårt att faktiskt få till urinstrålen när man väl sitter på toaletten.

Två typer av urinretention

Det finns två huvudtyper av urinretention: akut och kronisk.

Akut urinretention uppstår plötsligt och gör det helt omöjligt att urinera trots att blåsan är full. Detta är ett akut tillstånd som kräver omedelbar vård.

Kronisk urinretention utvecklas gradvis. Här finns alltid en viss mängd urin kvar i blåsan efter urinering, eftersom blåsan aldrig lyckas tömmas helt.

Effekter på urinblåsan

Stillastående urin i blåsan orsakar i sig oftast ingen omedelbar skada. Håller dock blåsan urin under för lång tid, eller tvingas den innehålla alltför stora volymer, kan blåsmuskeln ta permanent skada. En översträckt blåsmuskel förlorar med tiden sin förmåga att dra ihop sig ordentligt, vilket förvärrar tömningsproblemen ytterligare.

Effekter på njurarna

Den allvarligaste risken med obehandlad urinretention är att urinen rinner tillbaka upp mot njurarna, ett tillstånd som kallas vesikoureteral reflux eller hydronefros. Detta leder ofta till permanent njurskada, nedsatt njurfunktion och i värsta fall kronisk njursjukdom. Skadas en njure allvarligt kan patienten behöva livslång dialysbehandling eller en njurtransplantation.

Vanliga orsaker

Urinretention kan bero på flera olika faktorer, bland annat förstorad prostata (benign prostatahyperplasi), urinvägsinfektioner, blodproppar eller tumörer som blockerar urinflödet, vissa läkemedel samt nervskador som påverkar signalerna mellan blåsan och hjärnan.

Behandling

Det finns flera effektiva behandlingsalternativ för urinretention, beroende på orsaken:

• Kateterisering – en kateter läggs för att tömma blåsan snabbt och säkert, särskilt vid akut retention.
• Behandling av förstorad prostata – med läkemedel eller operation.
• Kirurgi – exempelvis för att korrigera en sänkt blåsa eller avlägsna blockeringar i urinvägarna.

Upplever du symtom på urinretention är det ytterst viktigt att söka vård omgående. Tidig behandling kan förhindra att varaktiga skador uppstår på både blåsan och njurarna.