En urinvägsinfektion (UVI) är en infektion som börjar i urinvägarna, det vill säga i urinblåsan, njurarna eller urinröret. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män. Enligt National Institutes of Health (NIH) får 13,3 procent av alla kvinnor över 20 år en urinvägsinfektion varje år, jämfört med endast 2,3 procent av männen. Det motsvarar totalt cirka 14,8 miljoner människor årligen.
Här går vi igenom de tre huvudtyperna av urinvägsinfektion, hur de känns igen och hur de behandlas.
Cystit, en inflammation i urinblåsan som oftast orsakas av bakterier, är den vanligaste typen av urinvägsinfektion hos kvinnor. Infektionen kan vara både smärtsam och farlig, eftersom den kan spridas från blåsan vidare till njurarna. Mayo Clinic anger att symtomen på cystit bland annat innefattar ett frekvent och starkt behov av att urinera, svidning vid urinering, blod i urinen, buksmärtor samt grumlig eller illaluktande urin. Lätt feber följer ofta med dessa symtom.
Pyelonefrit, eller njurinflammation, är den allvarligaste formen av urinvägsinfektion. Den uppstår oftast när en obehandlad blåsinflammation sprids upp till njurarna. Användning av urinkateter kan också öka risken för njurinfektion. Typiska symtom är smärta i ryggen, sidan eller ljumsken, ett akut behov av att urinera, smärta eller svidning vid urinering, feber, var eller blod i urinen samt illamående och kräkningar. Om njurinflammation inte behandlas kan infektionen spridas till blodbanan eller orsaka permanenta njurskador.
Uretrit är en infektion i urinröret som orsakas av bakterier eller virus. Män med uretrit kan drabbas av blod i sädesvätskan eller urinen, smärta vid urinering, onormalt flytning från urinröret, frekvent urineringsbehov samt klåda, ömhet och svullnad i ljumsken. Kvinnor får ofta buksmärtor, svidning vid urinering, feber med frossa och smärta i bäckenet. Av de tre huvudtyperna av urinvägsinfektioner är uretrit den enda som är vanligare hos män än hos kvinnor, enligt NIH.
Eftersom symtomen vid de olika typerna av urinvägsinfektion liknar varandra så mycket utför läkaren en grundlig undersökning för att avgöra vilken typ patienten har. Undersökningen innefattar vanligen blodprov, urinprov och att lokalisera var smärtan sitter. Ibland krävs även bilddiagnostik, särskilt om man misstänker problem med njurarna. Vissa läkare utför dessutom en cystoskopi – en besiktning av urinblåsans insida med hjälp av ett instrument som kallas cystoskop – för att ta reda på orsaken till besvären.
Urinvägsinfektioner behandlas på olika sätt beroende på vilken typ av infektion det gäller. Vid en bakteriell infektion, vilket är det vanligaste, är antibiotika förstahandsvalet. Är infektionen svår eller livshotande, exempelvis vid njurinflammation, kan läkaren behöva ge antibiotika direkt i blodet intravenöst. Virusinfektioner måste i stället få gå sin gång, men smärtlindring ges alltid efter behov. Under pågående behandling bör patienten undvika samlag, eftersom det kan öka obehaget och vissa urinvägsinfektioner, särskilt uretrit, kan smitta vid sexuell kontakt.
Kontakta vården om du misstänker att du har en urinvägsinfektion, särskilt om du får feber, smärta i ryggen eller känner dig allmänt sjuk. Tidig behandling minskar risken för att infektionen sprider sig till njurarna och blir allvarligare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online