Den som en gång har passerat en njursten vet vilken intensiv smärta det innebär. Dessa stopp i kroppens avfallshantering kan ha många olika orsaker, men det finns samtidigt flera effektiva sätt att minska risken för att de bildas.
Njurstenar är avfallsprodukter – hårda mineralavlagringar som består av kalcium och andra kemiska ämnen i urinen. Forskarna är inte helt överens om hur eller varför de bildas, men det finns grundläggande teorier. Kalcium och andra ämnen binds samman och kristalliseras till en sten som orsakar enorm smärta när den försöker passera genom urinvägarna. Storleken varierar från ett sandkorn till en liten sten.
Urin innehåller normalt föreningar som hindrar dessa kristaller från att bildas, men hos vissa personer verkar andra faktorer bryta ner detta naturliga skydd.
Njurstenar utvecklas oftast hos personer med:
Njursten i familjen är definitivt en hög riskfaktor, liksom upprepade fall av njurinfektion.
Enligt National Kidney Fund finns det fyra huvudtyper av njurstenar, var och en med olika orsak och olika behandling.
Detta är den vanligaste typen. De utvecklas sannolikt vid överdriven konsumtion av kalcium eller D-vitamin. Det är dock viktigt att rådfråga en läkare innan du ändrar ditt kalciumintag – att enbart minska kalciet kanske inte stoppar stenbildningen och kan till och med vara skadligt.
Denna typ utvecklas oftare hos kvinnor och är normalt större och mer skadlig för njurarna. Njurinfektioner verkar kunna utlösa struvitstenar.
Urinsyrestenar uppstår oftast hos personer som äter stora mängder rött kött.
Cystinstenar förekommer främst hos personer med ärftliga njursjukdomar och är extremt ovanliga.
Enligt boken "No More Kidney Stones" av Dr. John S. Rodman, Cynthia Seidman M.S., R.D. och Dr. R. Ernest Sosa har frekvensen av njursteensjukdom ökat dramatiskt i västvärldens industrialiserade länder sedan andra världskriget. Kosten spelar här en avgörande roll.
"Ett flertal studier har gjorts och de kopplar tydligt denna ökning till vad människor äter", skriver författarna. "Ju rikare kost vi äter, desto mer avfall måste kroppen hantera. Och avfallet passerar våra njurar och lämnar kroppen via urinen. Stenboomen hänger samman med vår kost."
Att inte dricka tillräckligt med vätska tros också bidra till stenbildning. Författarna bakom "No More Kidney Stones" föreslår att man ser njurstenar som stopp i urinsystemet.
"Urinvägarna är i grunden kroppens avloppssystem och njuren är reningsverket för avfallshantering", skriver de. "Ju mer avfall njuren måste bli av med, och ju mindre vätskevolym den har för att spola ut avfallet, desto större är risken att systemet täpps till."
Experter på National Kidney Fund rekommenderar därför att dricka sex till åtta glas vatten dagligen för att hålla urinen utspädd och minska risken för kristallbildning.
Kontakta vården om du upplever kraftig smärta i sidan eller ryggen, blod i urinen, feber eller frossa, eller om du har svårt att kissa. Tidig diagnos gör både behandlingen enklare och minskar risken för komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online