En urinanalys är en enkel men värdefull undersökning som ofta används inom vården för att upptäcka tecken på olika sjukdomar och kroppsliga obalanser. Genom att analysera urinens innehåll – exempelvis proteiner, glukos, blod, bakterier och kristaller – kan läkare få ledtrådar om hur det står till med njurar, urinvägar, lever och ämnesomsättning.
Tillstånd som kan diagnostiseras eller misstänkas via urinanalys
Infektioner och inflammationer i urinvägarna
- Urinvägsinfektioner (UVI)
- Blåskatarr (cystit)
- Uretit – inflammation i urinröret
- Prostatit – inflammation i prostatakörteln
Njurrelaterade tillstånd
- Akut njursvikt
- Kronisk njursjukdom (kronisk njurinsufficiens)
- Njursten
- Blåssten
Metabola och hormonella sjukdomar
- Diabetes mellitus (sockersjuka), där glukos i urinen kan vara ett tidigt tecken
- Diabetes insipidus, som ger mycket utspädd urin och ökad urinmängd
Lever-, hjärt- och kärlsjukdomar samt övriga tillstånd
- Lever- och gallvägssjukdomar, exempelvis vid gulsot eller leverpåverkan
- Högt blodtryck (hypertoni), där protein i urinen kan tyda på påverkan på njurarna
- Vätskebrist (dehydrering), som syns som koncentrerad mörk urin
- Vissa cancerformer, exempelvis i urinblåsan eller njurarna, där blod i urinen kan vara ett varningstecken
När görs en urinanalys?
Urinprov tas ofta vid symtom som svidande vid vattenkastning, täta trängningar, buksmärta, feber utan tydlig orsak eller synligt blod i urinen. Analysen används även rutinmässigt vid hälsokontroller och under graviditet. Ett avvikande provresultat följs vanligtvis upp med ytterligare undersökningar för att fastställa rätt diagnos.
