1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Stelkramp: Hur bakterien orsakar sjukdomen och vad du bör veta

Stelkramp (tetanus) är en allvarlig bakteriell infektion som angriper nervsystemet. Sjukdomen orsakas av bakterien Clostridium tetani, som vanligtvis förekommer i jord, damm och gödsel. Infektionen kan ge upphov till kraftiga muskelkramper, käklåsning och andningssvårigheter – och i svåra fall kan den bli livshotande.

Hur smittar stelkramp?

Stelkramp sprids oftast genom stick- eller punkteringssår, till exempel orsakade av rostiga spikar, flisor eller djurbett. Bakterierna tränger in i kroppen via såret och börjar producera ett starkt gift, ett så kallat toxin, som påverkar nervsystemet.

Toxinet blockerar vissa signalsubstanser – kemiska ämnen som överför signaler mellan nervceller. Resultatet blir onormal nervaktivitet som leder till muskelspasmer, stelhet och nedsatt rörlighet.

Vanliga symptom på stelkramp

Symptomen brukar utvecklas successivt och kan bland annat innefatta:

* Stelhet i käkmusklerna (så kallad käklåsning)
* Sväljsvårigheter
* Stelhet i nack- och ryggmuskler
* Smärtsamma muskelspasmer
* Kraftiga svettningar
* Feber
* Ångest och oro
* Huvudvärk
* Illamående och kräkningar

Behandling – ett akut medicinskt tillstånd

Stelkramp är alltid ett akut medicinskt tillstånd som kräver omedelbar vård. Behandlingen innebär oftast att antitoxin ges intravenöst för att neutralisera det gift som bakterierna producerar. Antibiotika används dessutom för att bekämpa själva bakterierna.

Utöver detta kan vården omfatta muskelavslappnande medel, smärtlindring samt i vissa fall kirurgisk rengöring av såret för att avlägsna död eller infekterad vävnad.

Förebyggande genom vaccination

Det effektivaste sättet att skydda sig mot stelkramp är vaccination. Vaccinet finns både som separat dos och som del av kombinervaccin, exempelvis DTaP-vaccinet som även skyddar mot difteri och kikhosta.

Eftersom vaccinets skyddande effekt avtar med tiden är det viktigt att hålla vaccinationerna aktuella. Vuxna rekommenderas generellt att ta påfyllnadsdos var tionde år – kontakta din vårdcentral för att kontrollera ditt vaccinationsstatus, särskilt om du fått ett djupt eller smutsigt sår.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online