1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Klående röd utslag: Differentialdiagnos inklusive urtikaria, kontaktdermatit, skabb, psoriasis, ringorm och läkemedelsreaktion

Klående erytematösa utslag har olika etiologier. Fördelning, morfologi, tidslinje och anamnes begränsar differentialdiagnosen — och vägleder riktad terapi.

Vanliga orsaker och skiljande drag

  • Urtikaria (vässa): Tillfälliga kvaddor (<24 h var), vitnade, intensiv klåda; utlösare: mat, läkemedel, infektioner, fysiska stimuli (tryck, kyla, värme).
  • Kontaktdermatit: Allergisk (tallkrita, nickel, doft, konserveringsmedel) eller irritativ (såpor, lösningsmedel, friktion); geometrisk/fördelning matchar exponering.
  • Skabb: Gangar (fingermellanrum, handledar, axillor, genitalregion, bälte), nattlig klåda; smittsam; mikroskopisk myte/sköld/kot på mineraloljeutsträckning.
  • Psoriasis: Välavgränsade, silverfärgade skivplacker; extensor ytor, hårbotten, naglar (pitting, onycholysis); Auspitz-tecken, Koebner-fenomen.
  • Tinea corporis (ringorm): Ringformade, skaldiga, avancerande kant med central avklaring; KOH-utsträckning positiv för hyfer.
  • Läkemedelsutsläpp: Morbilliform (mässlingliknande) 7–14 dagar post-inledning; gynnare: antibiotika, antikonvulsiva, allopurinol, NSAID.
  • Atopisk dermatit: Kronisk, flexural, lichenifierad; personlig/familjär anamnes av atopi (astma, allergisk rinuit).
  • Pityriasis rosea: Heroldplack → juleträsfördelning på stam; självläkande (6–8 veckor); viral etiologi misstänkt.

Diagnostiskt tillvägagångssätt

  • Anamnes: debut, progression, exponeringar, läkemedel, resor, kontakter, tidigare hudsjukdomar.
  • Undersökning: morfologi (makul, papul, plack, vesicle, pustul), fördelning, slemhinna/naglar/hår involvering.
  • Prover: KOH-utsträckning, svamp/bakterieodling, hudbiopsi, epikutantest, blodprover (BAC, ALAT/ASAT, serologier).

När man ska söka vårdgivare

  • Utspritt, förvärrande, smärtande, blåsbildande eller slemhinnainvolvering.
  • Feber eller systemiska symtom.
  • Ingen förbättring med OTC hydrokortison/antihistamin efter 1–2 veckor.
  • Immunförsvarsvarade eller gravida.

Korrekt diagnostik säkerställer riktad terapi, undviker steroidmissbruk (som kan förvärra svamp/infektiösa utslag) och identifierar systemisk sjukdom. Gissa inte — utreda.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online