Virus föredrar ofta att angripa en viss typ av celler eller vävnader beroende på vilken sorts virus det handlar om. Magsjukevirus infekterar slemhinnorna i magsäck och tarmar, medan influensa oftast drabbar luftvägarna. Influensa ger luftvägssymtom som hosta och halsont, ofta tillsammans med feber. Till skillnad från influensa orsakar magsjukevirus inga luftvägssymtom, även om de ibland kan ge lättare feber. Influensaviruset ger alltså inte upphov till så kallad magsjuka. Laboratorieprover kan hjälpa vården att ställa rätt diagnos och välja bästa möjliga behandling.
Virus är små partiklar bestående av genetiskt material (RNA eller DNA) som omges av proteiner eller lipider (fetter). De är inte levande i ordets egentliga mening, eftersom de inte förbrukar energi. Däremot kan de föröka sig. När de gör det invaderar och förstör virusen de celler de använder för sin replikation. Det är denna celldöd, tillsammans med immunförsvarets reaktion, som orsakar symtomen vid en virusinfektion.
Virus tenderar att endast infektera en specifik grupp av celler. Hepatitvirus angriper exempelvis enbart levern. Magsjukevirus infekterar cellerna som klär magsäcken och tarmarna och orsakar därmed viral gastroenterit. Viral gastroenterit kan orsakas av flera olika virus, bland annat norovirus, adenovirus, astrovirus och rotavirus.
Till skillnad från magsjukevirus orsakas influensa av ett enda virus – influensaviruset – som finns i tre typer (A, B och C). Typ A och B är de vanligaste och ligger bakom de årliga säsongsutbrotten. Influensavirus infekterar luftvägarna och angriper mycket sällan tarmkanalen. Därför orsakar influensaviruset inte "magsjukan", trots att begreppet ofta används i vardagligt tal.
Magsjukevirus kan ge en rad olika mag- och tarmsymtom, som lätt feber, kräkningar, diarré, illamående och buksmärtor, men de orsakar inte luftvägssymtom. Influensa ger däremot hög feber, muskelvärk, tryck över bröstet, hosta och halsont. Det är mycket ovanligt att influensa orsakar magbesvär.
Utöver symtombilden kan en virusinfektion diagnostiseras genom laboratorieanalyser som påvisar virus eller antikroppar mot viruset. Vid misstanke om magsjukevirus analyseras oftast ett avföringsprov. I vissa specialfall kan även kräkningar testas för virus. Vid influensa tas istället ett prov från halsen eller näsan. Vid båda typerna av infektioner kan blodprov användas för att påvisa antikroppar mot specifika virus.
Vården är den som avgör hur en virusinfektion bäst ska behandlas. Vid magsjukevirus räcker det oftast att behandla symtomen tills kroppen själv klarat av viruset. Vid influensa, där infektionen i värsta fall kan utvecklas till lunginflammation, finns antivirala läkemedel som kan hämma viruset och förhindra att det sprids. I båda fallen återhämtar sig annars friska personer nästan alltid utan komplikationer. Personer med underliggande sjukdomar bör dock söka vård snabbt för att undvika allvarliga följder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online