Även om influensavirusstammar kan variera från person till person följer det typiska influensaviruset en livscykel på cirka tolv dagar i människokroppen – förutsatt att inga antivirala läkemedel används, eftersom sådana kan förkorta infektionstiden. Här får du följa virusets resa, från det att det kommer in i kroppen tills immunsystemet attackerar och besegrar det.
Influensavirus tas vanligtvis upp genom inandning, vilket kan ske vid kontakt med en smittad person eller ett smittat djur. Själva viruset ser ut som en liten oval täckt av utskott. Dessa utskott hjälper viruset att fästa på ytan av celler i luftvägarna, där cellerna tar upp och absorberar viruset.
När viruset svepts in i cellen frigörs det skadliga material som finns inuti det och tar sig mot cellkärnan. Där replikerar virusets proteiner både viralt RNA och budbärar-RNA, vilket påverkar och övertar hela cellens RNA. Resultatet blir gener och proteiner med virala egenskaper, som först omsluts av ett proteinskal och därefter av ett lipidhölje.
De nybildade och inkapslade partiklarna når cellens yttermembran och börjar pressa sig utåt. När de släpps ut söker sig partiklarna vidare till nya celler att invadera. När virusen lämnar cellen – en process som kan ta flera timmar – dör cellen.
Inkubationstiden, alltså den period då en person är smittsam, är en till tre dagar för influensa, enligt University of Cape Town. Under denna tid replikerar och förökar sig viruset i kroppen, vilket orsakar luftvägssymtom eftersom de normala cellerna i lungorna angrips. Detta kan också ge upphov till andra symtom, såsom feber, muskelvärk och extrem trötthet. Hos personer med svagare immunförsvar, exempelvis spädbarn och äldre, kan influensaviruset leda till allvarliga komplikationer som lunginflammation.
Influensaviruset dör så småningom ut. Vanliga influensavirus kan bara överleva i kroppens system under en begränsad tid. Dessutom saknas RNA-korrigerande enzymer vid varje replikation, vilket innebär att kopieringsprocessen begår fel som gör att viruset förlorar förmågan att föröka sig eller ta sig in i nya värdceller. Så småningom börjar viruscellerna dö ut, och den smittade personen börjar känna sig bättre.
Vissa andra influensastammar, som fågelinfluensa och svininfluensa, muterar dock lättare och betraktas som mer livskraftiga än de vanligare virusstammarna. Det gör just dessa stammar betydligt farligare för människokroppen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online