Mirena är en hormonell spiral (intrauterin anordning) som kan sitta kvar i upp till fem år och har en skyddseffekt på cirka 99 procent mot oönskad graviditet. De flesta användare upplever endast lindriga besvär, men det finns både vanliga och mer allvarliga biverkningar som är bra att känna till innan du väljer denna preventivmetod.
De vanligaste reaktionerna hos användare av Mirena är:
Spiralen kan även ge upphov till onormala fynd vid gynekologiska cellprov, vilket kan kräva uppföljande kontroller.
I ovanliga fall kan mer allvarliga komplikationer uppstå, bland annat:
Trots spiralen höga effektivitet kan graviditet i mycket sällsynta fall inträffa. En graviditet med spiral innebär ökad risk för allvarliga komplikationer, såsom utomkvedshavandeskap (ektopisk graviditet), missfall, fosterskador, septisk chock och andra graviditetsrelaterade problem. Kontakta därför vården omfört om du misstänker att du blivit gravid medan du använder Mirena.
Mirena-spiralen är inte lämplig för alla. Du bör inte använda spiralen om du:
Mirena-spiralen ska alltid sättas in av legitimerad vårdpersonal med erfarenhet av att placera intrauterina anordningar. Spiralen behöver bytas ut ungefär var femte år för att bibehålla sin skyddande effekt. Metoden rekommenderas framför allt för kvinnor som tidigare har fött barn, eftersom risken för vissa komplikationer då är lägre. Diskutera gärna din hälsa och dina behov med en läkare eller barnmorska för att avgöra om Mirena är rätt preventivval för dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online