Att mensen uteblir trots att du vet att du inte är gravid kan kännas oroande och förvirrande. I verkligheten är det dock ett ganska vanligt problem, och det finns flera möjliga förklaringar. Menstruationscykeln styrs av ett samspel mellan hormoner, och redan små störningar i denna balans kan påverka när – eller om – mensen kommer. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till utebliven eller oregelbunden menstruation.
En plötslig eller kraftig viktuppgång kan störa kroppens hormonbalans. Fettvävnaden påverkar bland annat östrogenproduktionen, vilket kan leda till oregelbundna cykler eller i värsta fall amenorré, det vill säga helt utebliven mens.
Även dramatisk bantning eller undervikt kan ställa till det hormonellt. När kroppen inte får tillräckligt med energi kan den prioritera bort funktioner som inte är livsnödvändiga – och menstruationen är en av de första som påverkas.
Intensiv och långvarig fysisk aktivitet kan sänka nivåerna av östrogen i kroppen. Detta är särskilt vanligt hos elitidrottare och personer som tränar mycket hårt kombinerat med lågt energiintag, och kan leda till att mensen uteblir helt under längre perioder.
Kronisk stress kan rubba den känsliga hormonbalansen i kroppen. Stresshormoner påverkar den del av hjärnan som styr ägglossningen och menstruationen, vilket ofta resulterar i försenad eller utebliven mens.
Vissa hormonella preventivmedel, exempelvis p-stav, hormonspiral eller vissa p-piller, förhindrar medvetet ägglossning. Därför kan mensen bli mycket sparsam eller helt upphöra – något som i dessa fall är en normal effekt och oftast inte farligt.
PCOS är en av de vanligaste hormonella störningarna hos kvinnor i fertil ålder. Tillståndet kännetecknas av oregelbunden eller utebliven ägglossning, överproduktion av manliga hormoner (androgener) och därmed oregelbunden mens. Andra symtom kan vara acne, ökad behåring och svårigheter att bli gravid.
I takt med att kvinnor blir äldre minskar produktionen av reproduktionshormoner gradvis. Detta leder till allt mer oregelbundna cykler tills mensen upphör helt, vanligtvis mellan 45 och 55 års ålder. Perioden innan dess kallas perimenopaus och präglas ofta av oregelbundenhet.
Vissa mediciner kan påverka menstruationscykeln. Exempel är kemoterapi, vissa hormonbehandlingar samt preparat som används vid depression eller psykos. Har du nyligen börjat med ny medicinering kan det vara en bidragande faktor.
Flera medicinska tillstånd kan påverka menscykeln, bland annat sköldkörtelrubbningar – både över- och underfunktion – samt vissa sjukdomar i äggstockarna. Även kroniska sjukdomar som diabetes eller celiaki kan ibland spela roll.
Har mensen varit borta i tre månader eller mer utan att du är gravid, eller upplever du andra symtom som kraftig smärta, ovanlig hårväxt eller kraftiga humörsvängningar, är det klokt att kontakta vården. En läkare kan undersöka orsaken genom blodprov och eventuell ultraljudsundersökning, och ge rätt vägledning utifrån din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online