Att misstänka att man kan vara gravid kan kännas både spännande och nervöst. Lyckligtvis finns det flera sätt att få svar – från snabba tester hemma till noggranna undersökningar hos vården. Här går vi igenom de mest tillförlitliga metoderna för att bekräfta en graviditet, samt de vanligaste tecknen att hålla utkik efter.
Ett urintest köper du receptfritt på apoteket eller online. Läs noga instruktionerna innan du utför testet, eftersom hanteringen skiljer sig något mellan olika märken. Så här går det till:
Använd gärna din första morgonurin, eller ett urinprov som samlats minst fyra timmar efter senaste toalettbesöket. Koncentrationen av graviditetshormonet är då som högst, vilket gör resultatet säkrare.
Doppa testremsan i urinen eller placera urinprovet i testbrunnen enligt anvisningarna i din förpackning.
Vänta den angivna tiden – oftast några minuter – innan du läser av resultatrutan.
Tva streck eller ett plustecken (+) betyder vanligtvis att testet är positivt, medan ett streck eller minustecken (-) visar ett negativt resultat.
Fick du ett negativt resultat men misstänker ändå att du kan vara gravid? Vänta några dagar och upprepa testet. Hormonnivåerna stiger snabbt i början av graviditeten, så ett tidigt test kan ge falskt negativt svar.
Om du har goda skäl att tro att du är gravid kan du kontakta din läkare eller vårdcentral för ett blodprov. Testet mäter nivån av hormonet humant koriongonadotropin (hCG), som bildas under graviditeten.
Ett blodprov kan upptäcka hCG redan 10–14 dagar efter ägglossningen, vilket gör det känsligare än urintest vid tidig graviditet. Svaret får du oftast inom några timmar till några dagar, och en hög hCG-nivå bekräftar graviditeten.
Kroppen kan signalera en graviditet på flera olika sätt. Här är de mest typiska symptomen:
Utebliven mens: En utebliven menstruation eller onormalt sen period är ett klassiskt tecken. Tänk dock på att oregelbundna cykler eller hormonella förändringar också kan försena mensen.
Bröstförändringar: Ökad ömhet, svullnad eller spändhet i brösten är vanligt tidigt i graviditeten på grund av hormonella omställningar.
Illamående och kräkningar: S.k. graviditetsillamående, särskilt på morgonen, drabbar många och brukar börja några veckor efter befruktningen.
Tätare urinträngningar: Stigande halter av graviditetshormoner gör att du kan behöva kissa oftare än vanligt.
Trötthet och utmattning: En ihållande känsla av extrem trötthet är ofta ett av de första tecknen.
Kräslighet eller matbegär: Din aptit och dina smakpreferenser kan förändras – vissa livsmedel känns plötsligt oemotståndliga medan andra väcker motvilja.
Fysisk undersökning: Vården kan undersöka om det finns tecken på graviditet, exempelvis förändringar i livmodern och livmoderhalsen samt andra fysiska symtom.
Ultraljudsundersökning: Ett ultraljud bekräftar graviditeten, avgör var fostret ligger (i livmodern eller utanför, s.k. utomkvedshavandeskap) och ger information om embryots eller fostrets utveckling.
Inget av ovanstående tecken eller symptom garanterar att du är gravid. Kontakta alltid en läkare eller annan vårdpersonal för att få en säker diagnos och komma igång med rätt mödrahälsovård i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online