Alkoholberoende, ofta kallat alkoholism, är ett tillstånd som kännetecknas av att en person regelbundet konsumerar alkohol trots uppenbara fysiska symtom som abstinens och ökad tolerans. Utöver familjeproblem, sociala konsekvenser och beteendeförändringar kan alkoholism orsaka långvariga och i vissa fall irreparabla skador på kroppen.
När stora mängder alkohol konsumeras på kort tid har levern svårt att hinna med. Levern metaboliserar alkoholen och frigör därvid gifter och fria radikaler som kan skada levercellerna. Långvarigt alkoholbruk kan leda till alkoholinducerade sjukdomar som alkoholhepatit och skrumplever (cirros).
Den ständiga inflammationen i levern, tillsammans med alkoholens direkta skadeverkningar på levercellerna, kan orsaka ärrbildning i levervävnaden. Levern förlorar då gradvis sin förmåga att utföra sina normala funktioner, som att producera proteiner, bekämpa infektioner, rena blodet, bidra till matsmältningen och lagra energi. Alkoholinducerad leversjukdom och skrumplever är bland de ledande dödsorsakerna hos personer med alkoholberoende.
Alkohol ökar mängden syra i magen, vilket över tid kan leda till magsår, gastrit (magsäckskatarr) och tarmsår. Alkoholen, liksom de kräkningar som ofta följer av missbruket, kan även skada den slemskikt som skyddar matstrupen. Det kan i sin tur leda till sura uppstötningar (reflux) eller, i allvarliga fall, blödningar i matstrupen.
Alkoholens omedelbara effekter på hjärnan är tydliga och syns hos en berusad person: sluddrigt tal, suddig syn, nedsatt minne, balanssvårigheter och långsamma reaktioner. Vid kraftig dricka kan personer med alkoholberoende dessutom drabbas av minnesblackouter och minnesluckor.
Långvarigt alkoholbruk kan orsaka permanenta skador och döda tiotusentals hjärnceller vid varje berusningsepisod. Med tiden kan detta leda till bestående inlärningssvårigheter, försämrad kognitiv förmåga och minnesförlust.
Mindre än 24 timmar efter senaste dricktillfället kan abstinensbesvär börja visa sig. Vanliga fysiska symtom är illamående, huvudvärk, sömnlöshet, okontrollerbar darrning (skakningar) och ökad hjärtfrekvens.
De farligaste symtomen vid svår alkoholabstinens är krampanfall, alkoholhallucinationer och delirium tremens. Abstinensen kan också ge upphov till ångest, rastlöshet, nedsatt mental kapacitet, aggressivt beteende och irritabilitet. Hos svårt beroende bör abstinensen alltid ske under medicinsk övervakning, eftersom den kan vara livshotande och pågå i upp till en månad.
Den goda nyheten är att mycket av skadan kan förhindras – och delvis läka ut – om alkoholkonsumtionen upphör i tid. Kontakta vårdcentralen, en beroendemottagning eller en stödorganisation om du eller någon i din närhet har ett riskabelt alkoholbruk. Tidig behandling ökar kraftigt chanserna till återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online