Nedsatt syn hos barn kan bero på en mängd olika tillstånd. Vissa tillstånd går inte att behandla, medan andra kan åtgärdas kirurgiskt eller med hjälp av korrigerande glasögon eller linser. Eftersom en stor del av barns lärande sker genom synen är det viktigt att ta reda på vad som orsakar barnets synnedsättning och anpassa dess miljö efter dess förmågor, för att ge barnet bästa möjliga start i livet.
Brytningsfel uppstår när ögat har svårt att bryta ljuset korrekt för att skapa tydliga bilder. Myopi, även kallat närsynthet, innebär att barnet ser föremål på nära håll tydligt men har svårt att se föremål på långt håll. Hyperopi, eller översynthet, är motsatsen – barnet har svårt att fokusera på föremål nära, medan avlägsna föremål syns tydligt. Ett barn med astigmatism har däremot svårt att se både nära och avlägsna föremål tydligt. Barn med myopi, hyperopi och/eller astigmatism kan oftast hjälpas väl med korrigerande glasögon eller kontaktlinser.
Ett barn som ser föremål rakt framför sig tydligt kan ändå ha problem med sitt synfält. Synfältet är det område som täcks av synen utan att man behöver vrida huvudet eller ögonen. Ett barn med hemianopsi har nedsatt syn på ena sidan av sitt synfält, medan ett barn med skotom kan ha fläckar med nedsatt syn inom synfältet. Vissa ögonsjukdomar kan också påverka hela det perifera synfältet, det vill säga synen utanför den direkta synlinjen, vilket kallas tunnelseende. Barnet kan även uppleva förlust av den centrala delen av synfältet.
Ögonmotoriska störningar uppstår när ett barn har problem med de muskler som styr ögonens rörelser. Dessa muskler samverkar med ögonen för att kunna fixera blicken på bilder, följa föremål, skanna text och se i tre dimensioner. Kirurgi kan i vissa fall hjälpa ett barn med ögonmotoriska problem.
Retinopati vid prematuritet drabbar främst för tidigt födda spädbarn som väger mindre än cirka 1 250 gram vid födseln eller som fötts före graviditetsvecka 31. Tillståndet uppstår när onormal ärrvävnad och onormala blodkärl växer över näthinnan, vanligtvis i båda ögonen. ROP kan leda till livslångta synproblem och i värsta fall blindhet.
Kortikal synnedsättning beror inte direkt på något tillstånd i ögat utan har att göra med hjärnans synbark. En hjärna med kortikal synnedsättning har svårt att ta emot och tolka den visuella information som skickas till den. Tillståndet är vanligare hos barn med cerebral pares, utvecklingsförseningar och epilepsi.
Kolobom är ett hål, ofta i form av ett nyckelhål, i en av ögats strukturer. Det kan finnas i linsen, regnbågshinnan, näthinnan, åderhinnan, ögonlocket eller synnervspapillen. Orsaken är att ett normalt gap mellan två ögonstrukturer hos fostret inte slutits helt innan barnet föds. En kolobom kan ge olika visuella besvär som varierar från milda till allvarliga, beroende på hur stort gapet är och var det sitter.
Regelbundna synundersökningar hos barnavårdscentralen, barnläkare eller optiker är viktiga, eftersom många synproblem kan upptäckas och behandlas tidigt. Ju tidigare en synnedsättning identifieras, desto bättre möjligheter finns att anpassa barnets miljö och ge rätt stöd för dess utveckling och lärande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online