- Utbilda dig själv: Lär tic-typer (motoriska/vokala), vaxande/vanande, premonitionella drister.
- Respektera autonomi: Stirra inte, kommentera eller efterapa. Tics är ofrivilliga.
- Skapa psykologisk trygghet: Klassrum/hem där tics normaliseras, inte belyses.
- Öva tålamod: Att undertrycka tics bygger spänning; tillåt uttryck.
- Omdirigera diskret: Om tic är skadlig/störande, erbjud subtilt alternativ (fidget, rörelsepaus).
- Lyssna aktivt: Fråga "Hur kan jag stödja dig?" inte "Varför gör du det?"
- Skydda integritet: Uppge inte diagnos utan samtycke.
- Inkludera fullt ut: Samma lag, roller, förväntningar – anpassa, exkludera inte.
- Noll tolerans för trakasserier: Utbilda kamrater; modellera intervenion.
- Bekräfta styrkor: Prisa ansträngning, kreativitet, vänlighet – inte "trots tics".
- Underlätta professionell vård: CBIT (Comprehensive Behavioral Intervention for Tics), neurologi, skol 504/IEP.
- Var en förespråkare: Utmana stigma; stöd TS-organisationer (TSA, Tourettes Action).
Inkludering är inte anpassning – det är kultur.
