Tinnitus – upplevelse av ljud utan yttre källa – drabbar en betydande minoritet av vuxna världen över.
Viktiga epidemiologiska fynd (JAMA Otolaryngol–Head Neck Surg, 2019 Systematisk översikt)
- Någon tinnitus (livstid): ~10–15 % av vuxna globalt.
- Kronisk / besvärande tinnitus (≥3 månader): ~2–3 % av vuxna.
- Svår / funktionshinderande: ~0,5–1 %.
Demografiska & Riskmodiferare
- Ålder: Prevalens stiger med ålder; topp 60–69 år (kumulativ bullerexponering, presbyakusi).
- Kön: Lätt högre hos män (yrkesbuller, militär tjänst); vissa studier visar lika efter åldersjustering.
- Bullerexponering: Yrkesmässig (bygg, tillverkning), rekreationell (eldvapen, musik), militärt explosiv.
- Hörselnedsättning: ~80–90 % av tinnituspatienter har mätbar HL; central gain kompensationsteori.
- Komorbiditeter: Hypertoni, diabetes, ångest, depression, TBI, TMJ-störningar.
- Läkemedel: Ototoxiska läkemedel (aminoglykosider, loopdiuretika, cisplatina, höga doser salicylater).
Metodologiska anmärkningar
- Prevalens varierar efter definition ("någonsin" vs. "kronisk"), ascertainment (självrapportering vs. audiometrisk), och populationsurval.
- Subjektiv upplevelse och rapporteringsbias påverkar uppskattningar.
Klinisk implikation
Givet hög prevalens bör primärvårdläkare screena ("Hör du ringande/surrande i öronen?"), bedöma besvär (Tinnitus Handicap Inventory), och remittera för audiometri ± ÖNH om bestående eller asymmetrisk.
