Vad är fosternöd? Orsaker, symtom och behandling

Fosternöd är ett medicinskt begrepp som används när ett ofött barn får problem under förlossningen. Det är en relativt vag diagnos som i de flesta fall handlar om att fostret inte får tillräckligt med syre – ett tillstånd som kallas fosterhypoxi. Lyckligtvis föds de allra flesta barn utan komplikationer, men i vissa fall kan fosternöd leda till allvarliga konsekvenser som cerebral pares, krampanfall eller utvecklingsstörning.

Vanliga orsaker till fosternöd

Det finns flera situationer som kan utlösa fosternöd. En av de vanligaste uppstår under värkarbetet, när sammandragningarna plötsligt minskar blodflödet till moderkakan. Moderkakan omger fostret och försörjer barnet med näring och syre via navelsträngen. När livmodermusklerna spänns åt kraftigt kan de trycka mot navelsträngen och tillfälligt blockera detta flöde, vilket orsakar fosternöd.

Andra bakomliggande faktorer

Fosternöd kan också bero på:

• Infektioner hos den blivande mamman eller fostret.
• Abruptio placentae – att moderkakan lösgörs från livmoderväggen för tidigt under förlossningen.
• Navelsträngsprolaps – att navelsträngen hamnar i fel läge och kläms ihop, vilket gör att fostret inte får näring tills problemet åtgärdats eller barnet fötts.
• Lågt blodtryck hos mamman under förlossningen, vilket även det kan påverka fostrets syresättning.

Symtom och varningstecken

Jordmor och läkare övervakar noga fostrets hjärtfrekvens för att upptäcka tecken på fosternöd. Ett normalt fosterhjärta slår mellan 120 och 160 slag per minut. Avvikelser från detta intervall kan vara ett varningstecken:

• Bradykardi – en långsam hjärtfrekvens på under 100 slag per minut.
• Takykardi – en snabb hjärtfrekvens på över 180 slag per minut, ofta beroende på feber hos mamman.
• Fosteracidosis – en ansamling av för mycket syra i barnets blod, vilket kan påvisas genom analys.

Behandling vid fosternöd

När tecken på fosternöd upptäcks är målet att barnet föds så snabbt som möjligt. Beroende på situationen finns flera åtgärder att tillgå:

• Akut kejsarsnitt – ett kirurgiskt ingrepp där barnet tas ut genom ett snitt i moderns buk.
• Inducering av förlossning – läkemedel som sätter igång eller snabbar upp värkarbetet.
• Episiotomi – ett litet snitt mellan slidöppningen och ändtarmen som gör att förlossningen kan gå fortare.
• Vacuumextraktion – en sugkopp placeras på barnets huvud när det visar sig och hjälper till att dra barnet genom födelsekanalen.

Övervakning av fostret

Fostrets hjärtfrekvens kan följas kontinuerligt med elektronisk fosterövervakning, så kallad CTG (kardiotokografi). Tekniken använder ultraljud för att registrera fostrets hjärtrörelser, vilket ger en exakt bild av hjärtfrekvensen. Under förlossningen övervakar oftast en barnmorska mätningarna noggrant. Genom att analysera hur barnets hjärtfrekvens reagerar på värkarna kan hon snabbt upptäcka avvikelser och larma läkaren om det finns anledning till oro.