Allergier hos nyfödda kan visa sig genom hudbesvär, förkylningsliknande symtom och magbesvär. Svåra allergiska reaktioner kan i värsta fall leda till anafylaktisk chock, ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar vård. De vanligaste allergiutlösarna är kvalster, djurhår och mögel. Födoämnesallergier uppträder oftast först senare, när barnet slutar med modersmjölksersättning, medan kontaktallergier kan orsakas av exempelvis ullfiltar samt kuddar och täcken fyllda med dun.
Kontrollera hur länge symtomen pågått. Förkylningsliknande symtom som varar längre än en vecka eller tio dagar kan tyda på allergi mot luftburna partiklar som mögel, pollen, djurhår eller kvalster. Allergi mot pollen kan dessutom vara ärftlig.
Titta på barnets ögon. Allergier kan göra att ögonen rinner, kliar och blir röda. Ibland ser huden under ögonen lila eller blåaktig ut – något läkare ibland kallar "allergic shiners".
Observera näsans sekret. Slem från en förkylning är oftast färgat, medan sekret som orsakas av allergi vanligtvis är klart och rinnigt.
Kolla om barnet kan andas genom näsan. Täppt näsa kan vara ett tecken på allergi. Även en kronisk torrhosta eller frekventa nysningar kan tyda på samma sak.
Kontakta vården vid behov. Ring läkaren om något symtom blir allvarligt eller varar i mer än tio dagar. Läkaren kan diagnostisera olika allergier och hjälpa dig att skydda barnet från de allergener som orsakar besvären.
Undersök möjliga källor. Anteckna vilka tvålar och tvättmedel som kan ha kommit i kontakt med barnet, vilka nya livsmedel barnet fått samt om det finns potentiella kontaktallergener i hemmet, som ullfiltar och sängkläder med dunfyllning.
Jämför med årstiden. Pollen och mögel är säsongsbetonade. Pollen är vanligast på våren och sommaren, medan mögel ofta ökar på hösten när regnet börjar bryta ned vissnande växtlighet.
Leta efter hudirritation. Den visar sig ofta som irriterad hud eller röda utslag. Var inte alltför orolig om barnet inte verkar besvärat – alla barn får utslag då och då. Består utslagen eller verkar de obekväma ska en läkare undersöka barnet.
Kontrollera huden för nässelutslag. Utslag som uppstår plötsligt försvinner ofta efter 15 minuter till några timmar och beror vanligen på kontakt med ett allergen. Tvål, tvättmedel, läkemedel, insektsbett och andra ämnen kan ligga bakom.
Håll utkik efter tecken på anafylaxi. I sig själva är nässelutslag sällan farliga, men om de åtföljs av ihållande kräkningar, pipig andning eller andningssvårigheter ska barnet omedelbart föras till akuten.
Anteckna vad som hände före utslagen. Det gör det lättare att identifiera den skyldiga utlösaren. Vanliga födoämnen bakom nässelutslag är ägg och komjölk, men reaktionen kan också bero på ett läkemedel. Avbryt i så fall direkt den misstänkta medicinen och kontakta läkaren.
Låt testa barnet. En allergispecialist kan utföra enkla hudtester för att avgöra om barnet är allergiskt. Det finns dessutom flera behandlingsformer som kan lindra allergisymtomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online