1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Behandling av svår kronisk lungsjukdom hos spädbarn

Kronisk lungsjukdom, även känd som bronkopulmonell dysplasi (BPD), drabbar oftast spädbarn som föds för tidigt. Behandlingen anpassas efter hur allvarligt tillståndet är och botar inte sjukdomen – målet är istället att hjälpa barnets lungor att växa och läka på egen hand. Själva behandlingsupplägget är i grunden detsamma oavsett svårighetsgrad, men ett barn med svår BPD behöver oftast vård under en längre period.

Vid födelsen

Om ditt barn får diagnosen BPD visar det ofta tecken på andningssvårigheter redan på förlossningsrummet och förs då direkt till en neonatal intensivvårdsavdelning (NICU). Där får barnet syrgasbehandling eller kopplas till en respirator. Vid svår BPD kan respiratorbehandlingen pågå i några dagar, några månader eller i vissa fall ända upp till två år även efter hemkomsten. Barnet får dessutom vanligtvis surfaktant, ett ämne som håller lungorna öppna tills de själva börjar producera tillräckliga mängder.

Diagnos av svår BPD

Ett barn med svår BPD placeras i en kuvös på neonatalavdelningen och får under sjukhusvistelsen ofta flera olika läkemedel:

  • Diuretika (vätskedrivande medel) används för att förhindra att vätska samlas i lungorna.
  • Elektrolytlösningar ges eftersom vätskedrivande medel ofta leder till förlust av elektrolyter.
  • Bronkodilaterare administreras via en förstövare (nebulisator) för att förhindra att luftvägarna stängs. Dessa läkemedel stoppar kramper och håller luftvägarna öppna.
  • Kortikosteroider kan ges för att begränsa svullnad, men endast i de allra svåraste fallen, eftersom dessa läkemedel kan orsaka hälsoproblem och påverka tillväxten.
  • Antibiotika används för att minska risken för infektioner, bland annat av viruset RSV (respiratoriskt syncytialt virus).

Näringens roll

Näring är avgörande i behandlingen av svår BPD. Om barnet inte kan ammas eller dricka ur flaska matas det via en sond i magen eller näsan. Om sondmatning inte är möjlig används total parenteral nutrition (TPN), det vill säga näring som ges direkt i blodet.

Barn med BPD behöver fler kalorier än andra barn eftersom de förbränner mer energi när de kämpar för att andas och bekämpa infektioner. God näring främjar tillväxten av frisk lungvävnad, och målet är alltid att barnet ska ha mer frisk än skadad lungvävnad.

Vård i hemmet

Läkaren bedömer när barnet är redo att skrivas ut, även om det fortfarande behöver respirator eller syrgas. Innan hemfärden får du som förälder utbildning av sjukhuspersonalen. Det kan handla om hur du använder en näskanyl, som ger barnet syrgas via näsan, samt hur du utför hjärt-lungräddning (HLR).

Kosthållningen fortsätter att spela en viktig roll även hemma. Det är också mycket viktigt att barn med svår BPD inte utsätts för tobaksrök, rökgaser från vedspisar eller eldningsoljor, eller kommer i kontakt med personer som har luftvägsinfektioner.

Komplikationer som kan uppstå

Barn med svår BPD riskerar att utveckla högt blodtryck, bestående andningsproblem, förträngda luftvägar, kollaps av luftstrupen samt återkommande luftvägsinfektioner. Därför är det viktigt att du följer alla planerade kontroller och uppföljningsbesök hos läkaren, så att eventuella komplikationer kan upptäckas och behandlas i tid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online